Kungsholmen Runt 2012, 1:34:54!!

Sådärja nu har man alltså tävlat på Halvmara-distansen för första gången i livet! 
Helt klart en ny upplevelse, som gav mersmak!
Vid halv 11-tiden åkte jag uppför rulltrappan i fridhemsplan och promenerade sedan ner mot starten i rålambshovsparken.

Jag kände mig väldigt lugn idag, inte alls så nervös som jag brukar vara ibland inför lopp. "har jag inte fattat vad som väntar" tänkte jag för mig själv. Fast sedan tänkte jag på vad en klok person påmint mig om inför loppet; att inte glömma att maran är målet och att detta är ett steg på vägen. Snarare en rolig genomkörande än en tävling.  Det var nog de tankarna och den inställningen som bidrog till att jag kände mig så lugn. Skönt som attan:-) Häromdagen var jag ju dessutom inte ens anmäld till loppet. Jag fick ju tag i en "andra-hands-startplats" som jag lyckades byta namn på. Så jag var glad över att få köra idag, Kungsholmen Runt kändes som ett riktigt bra tillfälle att testa kroppen och kanske pressa på lite extra om det kändes bra.

När jag var framme vid Rålis så var det väl sisådär 45 minuter kvar till start och det kändes ju stabilt...
TILLS JAG SÅG TOAKÖN!!! Det var banne mig den värsta kön som jag någonsin sett och då har jag ändå ett par lopp i bagaget. Skulle man ens hinna fram innan starten?!!!

Foto: Toakön längre än loppet?

EFTER LÅNG TID så var det dock min tur och jag kunde pusta ut, jag skulle trots allt hinna! Det skulle väl kännas "sådär" om man bara hade fått ut ett baja-maja-besök av dagen! Lite snopet, typ! ;-)

Jag träffade bästa klubbisarna och klockan hade då passerat 11 (starten gick 11:30) !! Jag hade varken tagit av mig överdrags-mjukisarna eller "sunk-mjukisarna" som en klubbis-vän uttryckte det ;-) 

En liten uppvärmning hann jag trots allt med tillslut på ungefär 1,5 km. 

Jag kände mig lite som en rookie med tanke på att distansen var ny för mig i tävlingssammanhang. Jag funderade liksom fortfarande på "hur jag skulle lägga upp loppet?". Jag kom tillslut fram till att satsa på att ligga runt 4:30-tempo och att inte starta för hårt. Jag ville känna flyt och ha kontroll och jag påminde mig själv om att 2.1 km inte är samma sak som ett mils-lopp, det är ju faktiskt dubbelt så långt!

11:30 gick startskottet! Som vanligt blev det lite tjur-rusning men jag höll mig i skinnet. De första kilometrarna rullade på bra. Jag hoppade över den första vätske- kontrollen eftersom jag tyckte att det kändes lite för tidigt att dricka redan efter 3 km. 

Vid de kommande kontrollerna gick det dock inte så bra. Vid den ena råkade jag få all sport-dryck i ansiktet istället för i munnen och vid en annan så råkade jag slå koppen ur funktionärens hand så att den snyggt flög iväg genom luften. Hm... Det gick dock bättre vid ytterliggare tillfälle, där man fick en flaska. Mer flaskor framöver på lopp säger jag bara, så mycket lättare än en mugg! Även för funkisarna som slipper fylla på muggarna hela tiden. Fast jag antar att det varken är ekonomiskt eller miljövänligt.

 Ja, loppet det rullade på. Träffade en hel del löparvänner dels innan, men även under och efter. Bland annat träffade jag Mirre under loppet och vi sprang jämsides en större del av loppet. Det var ganska glest med folk på andra varvet vilket var riktigt skönt. Det resulterade i att man kunde ta ut stegen och hitta sin rytm. Jag kände att jag hade kontroll och en lugn andning nästan under hela loppet. Förutom i backarna, som verkligen sög musten ur benen. När det bara var tre km kvar träffade jag en kille som har träffat på gemensamma långpass. Han hade nyligen sprungit ett marathon-lopp och tog därav detta lopp lite lugnare än vad han egentligen har kapacitet för. Han var därför pigg och peppade mig riktigt mycket där på slutet. Jag ökade tempot lite och då kändes det rätt tungt faktiskt. Så tusen, tusen tack för att du verkligen ansträngde dig för att peppa mig, jag uppskattade det enormt mycket så att du vet! En ren lyx att ha någon som springer bredvid sådär med positiva tillrop!  När jag korsade mål-linjen drog jag en lättnads suck, äntligen i mål. Törstig som attan och sugen på någon form av energi!

På upploppet stod dessutom mamma och Anders och hejade. Det var såklart jätteroligt det med. TACK BÄSTA NI!!

Jag, efter målgång

Jag sprang i mål på tiden 1:34:54. Vilket jag är riktigt nöjd med! Jag gillade verkligen halv-mara-distansen. Det var en rolig distans! Efteråt chillade jag tillsammans med mina sköna klubb-vänner i gräset....Solen sken och vi stretchade. Fast jag var inte lika duktig på det som de andra ;-)

Tillslut joggade jag hemåt, ungefär 4 km. Det var riktigt skönt att få en ned-jogg. Dels att få egen tid till att reflektera över loppet och även bra för återhämtningen... 

..Hahaha.... Jag ser dock mindre nöjd ut på bilderna nedan som jag tog under nedjoggen! Jag ser ju jäkligt missnöjd och sur ut faktiskt!! Men det var jag inte, jag lovar! ;-) För," 1:34- nånting" det kan jag helt klart leva med ett tag!

Foto: Missnöjd "ned-joggare"?

VILKEN TOPPEN LÖPARDAG GOTT FOLK! 

Nu känner jag mig så himla taggad inför Stockholm Marathon! Så roligt att träffa så många härliga löpar-vänner också! Jag känner mig energi-boostad!! :) Nu blir det en lugn och skön kväll i soffan med god mat och trevligt sällskap!