fredag 26 september 2014

Hälsosam familj!

Hej kära vänner! Häromdagen så var jag inbjuden till kostrådgivaren Ulrica Davidssons boksläpp. Den nya boken har titeln "Hälsosam familj på 30 dagar". 
Boken som Ulrica lanserar innehåller hälsosamma recept som passar hela familjen. 
Nu, när jag nyligen blivit mamma till Anton så har jag funderat mycket på det här med kost och mat. Min ambition när Anton börjar äta är att han ska få i sig nyttig mat och att han ska få bra kostvanor redan från start och att vi inte ska hamna i falukorvsfällan. Jag känner ett enormt ansvar som förälder att Anton ska få i sig sådant som han mår bra utav. Det ansvaret kommer han ju i många år framöver vara för liten för att själv ta. Då jag gått i dessa tankar så kunde denna bok inte komma mer lägligt och att höra Ulrica berätta om den gjorde mig inspirerad! 
Jag har sedan tidigare flera av 
Ulrikas böcker och gillar de verkligen! De får en att inse att det inte behöver vara tråkigt att vara nyttig vilket jag fått uppfattning om att många tyvärr tänker. Jag är ingen köksguru direkt och uppskattar därför även att Ulricas recept inte är krångliga och att ingredienserna är enkla att hitta. 
Hur tänker ni som har barn kring kost?

lördag 20 september 2014

Tungt som attan!

Såhär lycklig var jag när jag i måndags sprang FÖR FÖRSTA gången på väldigt, väldigt länge!
 Senast som jag sprang var i februari, i Barbados! Länge sedan!!! Så alltså den lyckan i måndags... den var smått brutal!:) De första 100 kilometrarna kändes det typ som vanligt i kroppen. Jag fascinerades över hur kroppen tycktes minnas allt, att detta är vad jag brukar ägna mig åt. Tekniken kändes den samma som förr trots allt vad min kropp nyligen genomgått. Efter 100 meter så upptäckte jag dock hur mycket jag tappat rent muskulärt och när det kom en liten backe så kändes mina ben totalt styrkelösa. Kraften fanns inte kvar alls och när jag liksom sköt ifrån i själva löpsteget så resulterade det inte i någon vidare fart. Det var lite som att springa i sand eller i snömodd. Ni vet när man tycker att man kämpar som attan men då det trots detta går ohyggligt långsamt. Hur som helst, jag accepterar det till fullo. Det känns faktiskt nästan lite roligt att börja från scratch, lite utmanande! Jag nöjde mig med 4 km, min minimigräns som jag hade satt upp för mig själv var 3 km. Så jag kände mig helt klart extra nöjd som överträffade det. Dagen efter var jag stel som efter ett lopp. Och i torsdags var jag "påt" igen. Då sprang jag pass nummer 2, det kändes ungefär likadant i kroppen som under måndagens pass bortsett från att jag faktiskt sprang 5 km! Wihooo! Framsteg! 

tisdag 9 september 2014

Vaddå kan jag börja springa?!

Efterkontrollen gick kanoners! Jag hade återhämtat mig prima och min barnmorska sa att det nu var fritt fram att börja träna och att därmed även börja *trumvirvel* .... SPRINGA. Jiiiiiipi!!!Jag hade väl inte förväntat mig något annat besked egentligen. Jag menar jag borde ju ha märkt om något var alldeles på tok. Ändå så blev jag riktigt glad över att få ett "ok". Okej, jag blev inte bara "lite glad" .... jag blev även lite "crazy-lyrisk" över det fantastiska beskedet. :) Det var som om jag haft massa undangömd abstinens som bara släpptes loss som... Ja, kor på grönbete... Typ! 
Nu så!! :) När,när,när??! När kommer det magiska tillfället då jag kan knyta på mig löparskorna?! Ikväll ser det mörkt ut, men i morgon borde nog funka?!!! 

Snart så!

Hej! Hoppas allt är bra! Idag ska jag på efterkontroll hos barnmorskan för att se hur min kropp har återhämtat sig efter förlossningen. Bebbson blir 8 veckor på pricken idag och min förhoppning är att det ska vara fritt fram att dra igång träningen typ NU! :) Jag är grymt nyfiken på passen på sats, tex strong mama, där man får ha med sig sitt barn. Vore ju perfekt att kunna köra det.  Bebbson verkar bli fascinerad av nya miljöer så han skulle säkert inte ha något emot det. Att lämna på minisats känns för tidigt..även för MIG... Pulsen skulle vara rekordhög innan jag ens hunnit släppa honom med blicken. Min beskyddarinstinkt är alldeles för stark och jag skulle vara på helspänn. Jag har lite svårt att lita på andra, han är ju så liten ännu. Plus att det skulle kännas konstigt att lämna honom sovandes ifall han skulle vakna och bara ha främlingar runt sig. Att lämna honom när han är vaken skulle inte heller kännas bra. Alltså med andra ord, minisats är inte ett alternativ för oss i nuläget. Så därför känns pass där jag själv har honom under uppsikt bäst och vill jag träna ensam så får det bli när Daniel kommer hem från jobbet. 
Någon som testat mamma+barn-passen?

tisdag 2 september 2014

Träningssug!

Jag är riktigt sugen på att komma tillbaka till min träning nu och på att träna utan gravidmage. Jag känner min kropp väldigt bra i och med att jag har tränat så pass mycket. Jag kan ofta tyda dess signaler  i samband med träning så mycket bättre än vad jag kunde när jag var yngre. Under graviditeten slogs däremot allt detta omkull vilket inte kändes helt lätt alla gånger. Jag kände ett enormt ansvar av att bära på en liten "minimänniska". Ett ansvar som jag anser att man bör känna. Med detta ansvar kom ju dock även oro och rädsla för att göra något fel, dvs för att utsätta bebben för något som inte skulle vara bra för den. Detta var så nytt och annorlunda; att inte träna på mina egna vilkor längre. Min kropp kändes plötsligt lite främmande i och med alla förändringar. 42 veckor och 2 dagar. Så länge var jag gravid och nu är det dags att ställa om sig tillbaka. Träna upp kroppen igen efter denna häftiga period!
Efter förlossningen kan man ju inte heller köra igång direkt så det var länge sedan nu som jag öste på och lät endorfinerna spruta ut ur öronen. Bara tanken får det att pirra lite i magtrakten! De senaste veckorna har jag i och för sig ändå bara velat vara med bebbson och knappt tänkt på något annat. Jag forsätter så klart mer än gärna att hänga med honom 24/7 men tycker samtidigt att det ska bli skönt att komma igång och stärka upp kroppen. Jag drömmer lite om att dra på mig löpartightsen och springa ner mot ån. :) 
Om en vecka ska jag på efterkontroll hos mödravården och kanske, kanske springer jag ett par kilometer om inte allt för lång tid?!  I hope so! ( håller btw parallellt nu på och skriver bebbe del 2) Ha en trevlig kväll!!