torsdag 29 juli 2010

Paula Radcliffe...

Vägen till framgång inkluderar motgångar, det är viktigt att komma ihåg!

Denna film måste ni se och inspireras av. Paula Radcliffe säger jag bara, vilken tjej! :)

Full rulle!

Jag har haft så himla mycket att göra den senaste veckan så jag ber om ursäkt för att jag inte svarat så bra på kommentarer, men jag läser de och uppskattar de väldigt mycket ska ni veta! Ville bara få det sagt så att ni förstår! :)

Igår så sprang jag långpass, 21 km.
Igår så var det en sådan där dag då löpningen var tung, extra tung, redan vid steg ett!
Samma sak var det för min löparvän Michel. Vissa dagar så är det bara så. De dagarna hör till och det är de dagarna som psyket får jobba lite extra! Jag tror att det kan bero på att långpass efter jobbet är lite tuffare än på helgerna när man är ledig.

Den sista biten så sa jag till Michel att prova att räkna tyst till 100 som jag själv också gjorde. Jag brukar göra så ibland när löpningen känns tung. Jag tycker att det distraherar mig på ett bra sätt när det känns tungt. Michel tyckte inte alls det hjälpte för honom dock. Sånt där är så individuellt, har ni några bra knep som ni tar till?

tisdag 27 juli 2010

Vilodagar...

...kan vara riktigt lugna eller också riktigt intensiva. Idag så har jag en "vilodag" men jag gör allt annat än vilar; jag städar, tvättar, packar, tvättar hundar, klipper klor osv osv.
Men jag vilar benen i alla fall och imorgon så planerar jag att springa en längre distans igen. Jag brukar ha nästan exakt en vecka mellan mina långpass, som jag förövrigt verkligen har fått in en bra rutin på och kör en gång i veckan och har gjort sedan maran! Wihooooo! ;)

Nu så planerar jag långpass i morrn, och senast jag körde långt var i fredags.
Men det borde vara lugnt! Jag kände knappt att jag sprungit senast förrutom ökad aptit, så jag tror att jag återhämtade mig ganska snabbt.
Anledningen till varför jag kör redan imorrn är för att jag har så mycket att fixa med innan jag drar på Lördag, till Spanien.
3 dagar kvar till semester! :) :)

måndag 26 juli 2010

Springa på semestern...

Det är inte en fråga det är ett faktum att jag ska springa på semestern! Nedräkningen inför Spanienresan är i full gång. 4 dagar till med jobb och sen 100% chill och FRIHET. Inga tider, inget att passa, bara få vara! Det är precis vad jag känner för just nu. Jag längtar efter morgonlöpning längs stranden, höra havets ljud när vågorna bryts och andas in den friska morgonluften! Jag längtar!

Jag, redo för löpning, Spanien 2009

söndag 25 juli 2010

Blanda nytta med nöje och hantera motgångar!

Nu i eftermiddag så kom jag på att jag glömt att lämna tillbaka Italien-böckerna som jag lånat på biblioteket i Solna. Jag som hade tänkt springa ett lugnt 5 km-pass i ikväll. Att jag nu var tvungen att ta mig till Solna var dock inte ett hinder, utan endast en liten justering i planeringen! Så på med vätskeryggan som istället för vätska fylldes med böcker och iväg.
12 minuter senare så sprang jag genom Gallerian i Solna, vilket härligt golv att springa på! Ner med böckerna i bokinkastet och tillbaka till Sundbyberg. När jag närmade mig mitt hem så sprang jag även in på Hemköp för att handla, himla smidigt att även få det gjort! Medan jag sprang så funderade jag på just detta, att ibland se möjligheterna och inte stirra sig blind på eventuella hinder. Kanske så krävs en omjustering i planeringen från det man först tänkt sig, men vad gör det, egentligen? Jag kan tycka att det är fachinerande hur saker och ting kan lösa sig riktigt bra om man bara är beredd på att finna en lösning genom att bestämma sig för att vara positiv!
Ibland så försöker jag att se det som att hantera motgångar rentav kan vara utmanande.
Livet innebär ju motgångar ibland, i mindre eller större utsträckning, och kommer alltid att göra. Ibland så kan man själv vara upphov till de, andra gånger så är det inget som vi kan påverka. När det gäller löpningen så råkar vi ju titt som tätt ut för sådant som vi inte kan värja oss emot som väderförhållanden, underlag eller för eliten kanske tävlingskonkurrenter. Om man låter dessa faktorer påverka en negativt så påverkas även ens eget fokus på uppgiften. Vad tjänar det till egentligen, att fokusera på sådant som man ändå inte kan påverka?
Framgångsrika elitidrottsmän tror jag garanterat har en sak gemensamt, de är mentalt starka!
Ibland så kan man faktiskt använda sig av sina motgångar och se de som en möjlighet till förbättring. Man kan på så vis lära sig mer om sig själv och veta hur man ska hantera detta nästa gång. Om det går dåligt på ett lopp så kan man till exempel fundera över hur man har laddat, om man rätt utrustning osv osv!
Jag tror att genom mental träning så kan vi allihop förbättra våra personliga resultat i såväl tävling och träningssammanhang som i övriga livet!
Ibland så gäller det att vara envis om det är något man verkligen vill. Har ni någon gång hört att: "En Förlorare känns igen på att han inte gör mer än ett par, tre försök, sen tappar han sugen och ger upp. "? ... och Vi är absolut inga förlorare, eller hur! :)

Research

Efter att ha sökt info om skillnaderna mellan Garmin forerunner 305 och 310xt så har jag hittat följande skillnader:
310:an har dubbelt så lång batteritid 20 timmar
310:an är ett superverktyg för triatleter då den kan användas i vatten.
310:an är rent allmänt mindre än 305:an
310:an har en inbyggd vibrator. Efterssom jag alltid tränar med musik i öronen när jag är ensam så kan detta helt klart vara en betydande detalj, då det kan det vara svårt att höra signalerna från klockan.

305:an är absolut är mer prisvärd. Det jag ska fundera på är om 310:ans "plus" verkligen är värt den (stora) prisskillnaden...
Priset för 305:an är 1600 kr (pc-city)
310:an 3500 kr (webhallen)

Ett minus:
En sak som saknas på Garminklockorna enligt experterna är barometrisk höjdmätare. 310XT kan bara mäta höjden via Gps. Springer man i tuff terräng är så kan höjdmätaren var mycket användbar, denna funktion har Suunto och Polar haft det i flera år.

lördag 24 juli 2010

Vaaa, har du ingen gpsklocka??

En vanlig fråga i löparkretsen ;) ...och nej det har jag inte...ännu. Men nu så har jag insett själv, detta fungerar inte längre. Igår till exempel så körde vi ett långpass på samma vanliga ställe för att vi ville veta att vi fick ihop 25, och den sträckan har vi mätt upp med en iphone tidigare. Men det blir alltid samma rundor, som jag vet distansen på och det börjar bli tröttsamt! Är äventyrslysten och vill utforska något annat. Så inom en snar framtid så ska en Garmin pryda min handled. Jag är såklart sugen på en 310:a men 305:an är faktiskt väldigt mycket mer prisvärd, och är man student så är man!

fredag 23 juli 2010

Invigt helgen med en långrunda...

...tillsammans med Michel. 25 kilometer. Vädret var lite svalare än på länge och till en början så var det riktigt skönt men energin började tryta ordentligt vid ca. 17 km. Åt inget riktigt bra mellanmål utan drack istället lite för mycket kaffe på jobbet. Vi tog en bars vid 20 km och det kändes hur den gick rakt upp i huvudet, rätt häftigt att man kan känna av det så startkt! Nu så väntar soffan och film, en lugn och mysig fredag med andra ord. Det är precis vad jag behöver efter en intensiv vecka, stressa ner och tänka på mig själv! Att jag dessutom har en riktigt skön känsla i kroppen, som ett resultat av 25 km löpning , är såklart pricken över i:t! ;)

torsdag 22 juli 2010

Tävlingsmänniska?

" Tävlingsmänniska" är ett vanligt begrepp hos oss som tränar.

En vän berättade till exempel för mig att hon alltid var tvungen att springa snäppet snabbare än sin kompis på löpbandet på gymmet… att hon bara var tvungen! Det känner jag inte igen mig i.
Jag har märkt att folk förutsätter att jag är en tävlingsmänniska när jag berättar att jag springer Marathon. Absolut är jag det, men det beror på vad man innefattar i ordet ”tävlingsmänniska”. Jag har lagt märke till att försöker någon kompis att utmana mig på träning så kan jag inte tävla. Det blir som en mental spärr och kroppen vill inte. Det blir helt motsatt effekt och jag "ger mig" trots att jag kanske har mer att ge. Jag motiveras inte av det och min kropp svarar inte alls.
Jag har försökt att analysera mina känslor och tankar kring detta. Det handlar absolut inte om att jag är rädd för att någon ska vara snabbare än mig, det är ingen överraskning för mig att så klart många är det. Jag njuter inte heller av att möta den andras blick om det är jag som är snabbare. Jag gillar inte att utse vem som är "bäst" helt enkelt, jag gillar varken att vinna eller förlora. Jag vet så klart att dessa tävlingar inte är allvarliga och oftast görs med glimten i ögat.
Men jag inte lockas av det, det passar helt enkelt inte mig.
Så vissa kallar mig kanske inte för ”tävlingsmänniska”. Kanske så finns det olika grader? Eller så är det helt enkelt så att i vissa situationer så väcks "tävlingsmänniskan" inom oss till liv och vad som triggar varierar från person till person?
Jag gillar att tävla och vinna över mig själv. Jag har mina mål och oavsett hur andra springer så påverkar det inte min träning eller hur nöjd jag är.
Lyckan när man slår personbästa är sann glädje och kan aldrig kompenseras med enbart vetskapen om att man var snabbare än någon annan. Man kan ju ändå inte påverka hur andra springer, bara hur man själv springer.
När det är tävling så är jag helt inställd på att prestera. Då kan jag ge allt och jag erkänner, verkligen njuta av att springa om folk. Men de jag sprungit om betyder ingenting om jag själv inte är nöjd med min egen prestation. Det är då, under tävling, som jag motiveras att visa vad jag går för.
Samma sak är det ute i spåret under tempopass, då så kan jag njuta av att passera andra okända löpare. De brukar ofrivilligt få ingå som "morötter" i mina fartlekpass! ;)
Men är det med kompisar och i detta fall så tänker jag framförallt på Michel och brorsan som är de som jag kört mest fartpass med så motiveras jag mer av att någon "hejjar" på mig än tävlar mot mig. Det pushar mig till att vilja prestera! Att vår träning är individuell men ändå under ett samarbete. Att vi hjälper varann om någon har det jobbigt. Nu nämnde jag bara två löpare som är snabbare än mig på korta distanser, men det var samma sak med min tjejkompis Santti( som tyvärr har lämnat mig för stad som Sydney ) Vi var väldigt jämlika fartmässigt och pushade ofta varann med bra tillrop som "kom igen, vi kan, vi vill, vi kör, vi är grymma"
Vissa dagar så var hon i bättre form andra dagar så var det jag, men vi fick verkligen varandra att prestera max på ett sätt som funkade för oss och vi tävlade aldrig!
Alla motiveras vi av olika faktorer i vår träning och vad som passar just en person kanske inte alls passar för en annan! Med detta så menas absolut inte att det är något fel med att vara en "tävlingsmänniska" som motiveras av att tävla på träning. Utan istället ett konstaterande att vad man själv går igång på är väldigt individuellt!
Och så här fungerar helt enkelt jag! :)
Hur fungerar ni, är ni tävlingsmänniskor och vad motiveras ni av? Jag tycker att det är jätteintressant att veta, så berätta, berätta,berätta! :)

onsdag 21 juli 2010

Snart semester igen!

Jag kom just o tänka på att jag bara jobbar 1 och en halv vecka till, sen så drar jag till España!
Där så ska jag träna jättemycket, brorsan är ju med också så jag misstänker att det kommer att bli som ett privat träningsläger. ;)
Där så blir det inget turistade utan bara fokus på mig själv! För er som inte känner till det så har vi en lya i Spanien. Jag fullkomligt älskar det stället och jag brukar alltid bli fullmatad av energi och inspiration när jag är där! Det är såklart även där som löpningen är som bäst! Nu börjar faktiskt nedräkningen...äntligen!

God morgon!

Titta vad som sitter på mitt kylskåp! Bilderna kom igår som jag beställt från marathon foto! Kanske lite ego att ha bilder på sig själv men ibland måste man få vara lite ego så de får hänga där ett litet tag i allafall :) Jag blir dock galet sugen på att ge mig ut på en runda nu på en gång! Men en arbetsdag väntar, Jag får hålla mig tills i eftermiddag, då jag kommer att göra löparvägarna osäkra runt kungsholmen, i ett löppass med min "socionom-klass-kompis" Andrea!

tisdag 20 juli 2010

Löpskola!

I eftermiddag så har jag sprungit med Michel, Thomas och Miranda! Jag och Michel värmde upp 5 km först efter jobbet och mötte sedan upp Mirre och Thomas på Sundbybergs IP. Där så körde vi olika varianter av löpskolning och styrkeövningar, sådant som man lätt slarvar med på egen hand. Det blev en hel del skratt också i och med en del löpskolehopp ;) Detta får vi göra om snart mina snabba vänner!
Foto: Miranda Kvist

En annan slags trötthet

Efter de senaste helgernas äventyr med ovanligt långa löppass så känns det som om benen återhämtar sig ganska så snabbt, men däremot så känner jag mig tröttare än vanligt. Det känns som om jag verkligen behöver få sova ut!

Jag ska snart iväg för att springa tillsammans med några andra härliga löpare, så kul!
Men sen ikväll, så ska jag gå och lägga mig riktigt tidigt! Så att jag kan vakna utvilad imorrn och äta frukost i lugn och ro. Nu måndag och tisdag så har jag panikätit frukost pga. att jag gått upp alldeles försent, det har nästan varit omöjligt att ta sig upp! Men trots trötthet så är jag rejält sugen på löpning, knäppt va! :) Nu, dags att svira om till löparkläder! :)

måndag 19 juli 2010


Efter jobbet så träffade jag min bardomsvän Janette och gick en lång powerwalk runt sjöarna. Vi hade först pratat om att springa, men jag bestämde mig för att mina ben förtjänade en dags extra vila efter lördagens ultra(!). Jag har ingen träningsvärk eller så, vill bara ta det säkra före det osäkra med tanke på distansen. Janette och bodde precis brevid varann under uppväxten så vi pratade gamla minnen, det var såå mysigt! Det är speciellt med vänner som man kä´nnt så där länge! Vi kom in på vår tid som dektektiver i området, vi var riktigt coola småtjejer kan jag lova ;)

söndag 18 juli 2010

Visingsö warrios

JAG HAR HAFT EN HEEELT FANTASTISK HELG!!! Jag måste helt enkelt få dela med mig i ett inlägg som är liiite längre än vanligt! :)

Klockan 05:30, igår Lördag, så ringde väckarklockan Jag som vanligtvis är lite morgontrött nästintill flög upp, en löparhelg, inkluderat Ultra, med Suss, Magnus, Miranda, Thomas, Kalle, Paula, Alex och Tobias, väntade! Tobias körde följebil längs hela ultradistansen och har tagit alla fantastiska bilder nedan. I bilen så hade jag vätska och tilltugg och behövde därför inte släpa med mig en massa på ryggen, riktigt lyxigt!
Jag och Miranda skulle samåka med Paula och Tobias som vi mötte upp inne i stan vid 7-tiden. Klockan 11 så skulle vi möta upp Suss och resten av gänget i Gränna.
Vi hade med andra ord god marginal och gjorde några småstopp för toabesök och kaffe längs vägen.
När vi närmade oss Gränna så kom ovädret, det åskade och regnet smattrade ordentligt mot bilrutan. Jag skulle göra ultradebut men trots spöregn så var jag inte så oroad över vädret. Stämningen i bilen var på topp och förväntningarna på dagen kunde knappast rubbas!
En ultradistans pågår ju ett bra tag så det måste ju åtminstone bli uppehåll, nån gång, kan man tycka :).
Vi parkerade bilen, ca. en timme för tidiga till vår bestämda mötestid. Vi sprang genom regnet till ett passande närliggande café´vid Grännas hamn. Ett rött mysigt café. Där så möter vi oplanerat våra medlöpare som också var för tidiga och hade sökt skydd från regnet. Så vi möblerade om inne på cafet till långbord och satt och laddade depåerna medan vi väntade på Suss som skulle komma med färjan från Visingsö.
Efter att ha slutit samman även med Suss så tog vi oss till Jönköping där vårt löparäventyr äntligen kunde börja! Vi var minst sagt ett glatt gäng som gav oss av!



Vädret såg ut att ha ordnat upp sig när starten i Jönköping gick. Efter några kilometer så bjöds det dock på en ny rejäl regnskur! Men det var en härlig skur kom vi överens om! Avsvalkande! Vädret blev efter den regnskuren faktiskt riktigt fint resten av dagen även om det såg lite mörkt ut där ett tag!
Efter ca. 15 km så tog vi första stoppet vid Kaxholmen. Vi handlade lite smått o gott på en Ica-butik. Varken jag eller Miranda hade matsäck med oss och upptäckte att de inte hade några färdiga mackor eller sallader alls! Det löstes snabbt tack vare en trevlig kvinna i charkdisken som bredde smör och la på ost på ciabata- bröd från brödavdelningen. Service! Vi berättade så klart om vårt äventyr och var mycket tacksamma över hennes vänlighet! Vid vattnet så fikade vi hela gänget!
När vi fyllt på med vätska och mat så var det dags att springa vidare. I början så kändes det lite segt efter att man suttit stilla men ganska snart så kom vi in i lunket igen. Vi pratade om allt mellan himmel och jord och kilometrarna rullade på av bara farten.


Nästa stopp hade vi vid Ölmstads Lanthandel. Några åt glass, andra drack kaffe, energidryck, vattenmelon eller bars. Med ny energi så startade vi igen och fortsatte vidare mot Gränna, där nästa stopp väntade, då vi tog färjan över till vackra Visingsö.

När vi kom till Visingö så sprang vi genom ett helt sagolikt skogsområde till vi nådde Persgården som var helt idyllisk. Sååå vackert och mysigt! Där så drack vi riktig äppeljuice och åt nötter i solen. Livskvalite´!


Nu var målet nära, endast 4 km av vår löpartur kvarstod. Vi alla var överens om att springa inne i skogen igen. När vi kom ner till hamnen så visade samtliga gpklockor 45 km! Ultra! Längre än ett Marathon!! WOW WOW WOW!
Efter duschning och för vissa bad ute i det fria så firade vi dagens insats med en grillfest nere vid stranden. Lyckan var total!
Vi kom i säng vid ett-tiden och äventyret fortsatte även idag. Efter en god frukost så cyklade hela gänget runt på ön, vilken natur, så vackert! Det var så kul att få se så mycket av ön!
Helgen har verkligen varit heeelt fantastisk och det är lycka rakt igenom enda ut i fingerspetsarna. Tack alla för en fantastisk helg, särskilt superhärliga Suss som gjort detta möjligt! Tankar om framtida äventyr snurrar runt i huvudet. Detta är ju början på något större i löparkretsarna som jag nämt i tidigare inlägg. Detta äventyr var en start på vad som komma skall. Nya större löparäventyr planeras nämligen på Persgården! Syftet med helgen var att utbyta ideer och planera inför framtiden! Man brukar ju säga att delad glädje är dubbel glädje tänk er då hur mycket glädje som det innebär att dela ett löparäventyr som detta med flera likasinnade, lyckan är total!!!:)
Foto: Tobias Eklund

fredag 16 juli 2010

Vad ska jag göra i helgen egentligen?;)

Det är "Att göra-listor", resorb-drickande, Vitargo kolhydratladdning, reducerad träningsmängd under den gångna veckan med mera med mera. Varför???

Jooo för det är Visingsö, det är löparvänner, det är grillning, det är bad, det är cyckling, det är övernattning och det är Ultra som nu väntar.
Och jaaa jag är såå förväntansfull! Detta kommer säkerligen att bli en helg helt i mitt tycke. Kameran kommer att gå varm kan jag lova! Bloggandet kanske får kanske ligga på hyllan, men jag ska dokumentera allt sen!!:) Detta ska bli mycket spännande och jag kan avslöja att detta förmodlingen är början på någonting stort i löparkretsarna;)

Om jag är rädd för distansen? Nej faktiskt inte. Jag tänker på ordspråket " Hinder är det du ser när du tar ögonen från målet" :)

Kläder? Nathan camelback, craftshorts och världens bästa linne! Linnet är förövrigt en riktig"fula ankungen- story."
Någon som minns detta fantastiska linne som jag hade under sthlm marathon?



Linnet som jag köpte på en Nike-utförsäljning för någon hundring som jag upptäckte i garderoben dagen innan maran onavänt med lappar kvar, trots att jag härjat runt i Solna centrum på jakt efter ett passande maralinne. Linnet som jag köpte utan att prova bara för att det var billigt i storlek Large. Linnet som senare visade sig vara en succe´. Specialfunktionen för ipod var dessutom hur bra som helst. Jag hittade ett likadant av en slump på Stadium häromdagen, så jag köpte en till!! Kostade 200 kr bara på rea, 550 innan rea, vilket kap va??!!Linnet fick under maran ett hål i sig från nummerlappen så jag blev överlycklig när jag snubblade på detta linne igen!!! :) Sååå utan tvekan så blir det detta linne! Ojoj.. nu rinner tiden iväg.... ska sussa, upp vid 05:30 imorrn, inte en tid o leka med! :)

NATTI NATTI! :)



torsdag 15 juli 2010

Lugnt tempo på hemmafronten!

...och då menar jag inte löptempo. Utan jag fixar och donar och har en rätt skön eftermiddag i min lilla lya. Tvättar lite, städar lite men sist men inte minst förbereder mig inför löparhelgen på Visingsö som innebär Ultra, Ultra, Ultra!
Jag ska precis sätta mig och skriva en att-göra-lista! Som jag alltid gör när jag ska iväg någonstans. Jag vill ha det mesta packat redan idag, så att jag kan fokusera på uppladdningen i morgon. Med uppladdning så menas att jag har rätt "matsäck" och dryck inhandlat och klart. Samt ingen stress i kroppen för övrigt. Jag ska gå ut och käka middag i morgonkväll, så då vill jag kunna ha en lugn och mysig fredag utan en massa "måsten" som flyger runt i huvudet.


Förra veckan på Ursvik all-in så hade jag planerat rätt dåligt och det var vissa viktiga detaljer som jag saknade. Planering är A och O. Framförallt mentalt. Både när det gäller träning och tävling. Att kunna gå in med känslan att "Jag har detta under kontroll" gör att man skapar tilltro till sig själv och sin egna förmåga. Så lite planerande idag, imorrn jobb och sen 100 % chill på kvällen och jag är redo, redo att ta en ultra-distans! :)

onsdag 14 juli 2010

Tajming!

Yes! Jag vann ett "tjejmilenpaket" innehållande några maxim bars. I bland så ska man ha lite tur... jag menar när passar detta bättre än inför helgens Ultra!? :)

Min yoghurt!



Ibland så äter jag den grekiska eller turkiska yogurten tillsammans med banan, björnbär, gojibär och valnötter, det är verkligen vansinnigt gott!
Jag läste nyss att gubben som pryder den turkiska yogurtens förpackning är grek och inte turk. Det mest otroliga av allt är dock att han inte visste att hans ansikte finns på en svensk yoghurtförpackning! Det var en vän till honom, bosatt i Sverige, som upptäckte honom på förpackningen! Han ska nu få mellan 1,5 och 2 miljoner i skadestånd. Inte illa, tänk om man själv skulle "råka" hamna på reklam och bli miljonär på kuppen, inte helt fel. Fast det beror förstås på vad man i såfall gör reklam för, en god yogurt? inte mig emot!;) Kanske läge att ta posebilder på frukosten ;) ;) ;)

tisdag 13 juli 2010

Ultradistanserna rör runt rutinen.

Dessa ultra-distanser kräver ett helt annat upplägg än vad jag är van vid. I lördags sprang jag ju Ursvik All in, 37.5 km terräng.Vilket krävde två dagars vila och helt ärligt jag har fortfarande lite träningsvärk i framsida lår! :)
Även nu till helgen så väntar en riktig löparfest med likasinnade som inkluderar en riktig ultradistans. Det vill säga passet kommer att innebära minst 42 195 meter löpning(!!!). Spännande att se vad kroppen tycker om det! ;)

Jag lite konfunderad över hur jag bör lägga upp träningen i veckan. Jag är van vid långpass men inte ultra-pass! Min ide´är att träna idag (som jag gjort) och i morgon och sen köra alternativträning på Torsdag och totalvila fredag! Sen vila vila vila från löpningen tills jag känner mig helt fräsch i benen efter Lördag!

Jag får en kick av tuffa väderförhållanden!

Pust och stön... man ska inte klaga heter det... men det är precis vad alla gör, över hettan! Varför man klagar är kanske för att i vilket land du än befinner dig i så är inte drömpositionen "storstad" när det är så här(!) varmt! I helgen ute vid Gålö havsbad till exempel så älskade jag ju värmen, det var härligt att ta ett dopp och sen slänga sig ner på filten, det var njutning!

En sak som dock är lite märklig är att när jag nyss stod i kassan på apoteket så tänkte jag, "faan va kul, nu så ska jag ut och springa, vad utmanande!" Samma sak var det i vintras, när det var 20 minus ute och jag gav mig ut, det var någonting som kändes lockande i det. Även förra sommaren i Spanien, jag tänker på löparpass på 2 mil i sand mitt på dagen, jag älskade det! Jag älskade känslan! Jag tror att det är så att jag får en kick av tuffa väderförhållanden helt enkelt. Jag får en kick av att trotsa vädret och känna att jag klarar av det! Hehe... Nu drar jag ut! :)
Hur fungerar ni? Känner någon igen sig i detta?

lördag 10 juli 2010

"All-inare"

Nu så har vi sprungit Ursvik all in! !!
Det var närmare 50 stycken äventyrslystna löpare som idag gav sig på utmaningen, att ta alla distanser i Ursvik! Ett äventyr och en utmaning utan dess like.
Första banan som avverkades var 15 kilometer-spåret, även kallat Ursvik Extreme, en riktigt tuff och backig rackare. Där så tog vi det rätt lugnt och jag höll sällskap med härliga Suss. Efter det så sprang vi el-ljus-femman, som förövrigt enligt mig är det bästa spåret i hela Ursvik! Sen så var det lunch, En macka, massa vatten och Gatorade sportdryck som sponsrade Ursvik- all-in-dagen. Sen så var det "bara" 17.5 km kvar, milen, lätta femman och 2.5 km-spåret. Även dessa betades av, spår efter spår. Folk var så härligt taggade. Vissa drog vid lunch och nöjde sig med de 20 första, andra var fast beslutna om att klara hela distansen.
Det sägs att delad glädje är dubbel glädje, tänk er då att få dela detta med 50 andra!
Kort och gott, det var en fantastiskt härlig dag med likasinnade! TACK ALLA och var stolta över er prestation idag, terräng är inte att leka med! :)


fredag 9 juli 2010

Försöker ladda...

... lite inför morgondagen. Men har fått sån tandvärk, visdomstanden, så hela huvudet känns som om det ska sprängas. Jag hade en trevlig eftermiddag på ett cafe´i Sumpan i allafall efter jobbet med löparvänner och några av arrangörerna bakom morgondagens All in!

onsdag 7 juli 2010

Ursvik all in

Välkomna till Ursvik all in på Lördag!
Vi kommet att springa alla löpdistanser i Ursvik.


09.30: 15km - spåret
12.00 5km-spåret
Picknick, alla tar själv med sig det man vill äta
15.00 10km-spåret
16.15 Lätta 5km-spåret samt 2,5km-spåret.
Sammanlagt 37,5km!
(Dessa tider är på ett ungefär!!!)

OBS!!!Dusch - och omklädning finns inte på plats, då motionsgården har sommarstängt
Plats: Ursvik motionsområde
Start: 9.30, passet kommer att genomföras i ett lugnt tempo som passar alla.
Har ni några frågor, tveka inte att mejla mig eller släng in en kommentar!
VÄLKOMNA!!! Ta med vätska, det lär bli varmt!

tisdag 6 juli 2010

Jag är besatt av dessa söta små gubbar...


... Om jag var tvungen att äta en sak, enbart, i några veckor på en öde ö så skulle helt klart jordgubbar vara ett hett alternativ. Jag köpte en kartong i dag och tog halva till efterrätt och andra halvan var tänkt som en lyxig frukost till i morgon bitti...men näe åt precis upp den halvan också! De skrek efter mig i från kylskåpet ;) Ute och rastat benen har jag gjort också nu på kvällskvisten, 7 kilometer lugnt i lite duggregn!

måndag 5 juli 2010

Ladda på ditt unika sätt!

Om jag skulle springa ett tävlingslopp på lördag så skulle jag ha allt planerat inför veckan, såsom mat, sömn, träning, aktiviteter osv osv. Som jag gjorde inför maran, jag var väl förberedd på alla plan! Jag hade tänkt på allt inför den sista veckan! Jag lyssnade inte på alla tips som delades ut hej vilt vid alla montrar vid nummerlappsutdelningen. Utan jag gjorde min egna laddning precis som jag tänkt. Jag litade på mina egna erfarenheter från långpass och mina tidigare två maror. Jag tror det är viktigt att skapa sig sitt egna tillvägagångssätt och det gäller allt i livet. Visst ska man ta råd och tips av andra, men det är inte alltid säkert att det som passar andra passar för dig. Så känn efter, prova, ändra dig om något inte funkar,våga och framför allt lyssna på ditt inre. Det gäller att hitta din unika mix av allt som alla säger och allt som du själv upplevt.

På Lördag så väntar inget tävlingslopp utan mitt längsta träningspass någonsin, 37.5 km löpning i Ursvik, Ursvik all in! Det är ingen tävling, utan bara ett trevligt arrangemang som jag och några löparvänner kommit på. Så jag behöver nog inte förbereda mig lika mycket som inför maran. Vi kommer att springa i prat-tempo och ha pauser emellan. Kanske borde jag ändå ta mig en funderare och förbereda mig lite grann allafall. Så att jag håller mig pigg
.... det blir säkerligen ett besök på löplabbet :)