Löparvilan hindrar mig dock från att ta en tur, jag har ju bestämt mig för att vila en hel vecka.
Jag tror att det gör mig gott. Det ger mig även tid till eftertanke och reflektion. Jag funderar på nya mål och på lopp som ska springas. Det är en viktig del, tycker jag, efter en period med flera tävlingar för att sedan kunna tagga om och blicka framåt. Samtidigt så njuter jag av att ha klarat av att springa maran på 3:22.
Det var förra hösten som jag någonstans bestämde mig för att sikta och satsa mot 3:20 2011. Vägen har varit allt annat en spikrak och när benhinnorna bråkade i våras som vanligt så tvivlade jag och tänkte att det nog inte skulle gå.
I sommar så har jag inte haft dessa problem och jag har därmed kunnat träna på precis som jag vill. Jag fick då återigen upp hoppet om att göra i allafall en bättre tid i Berlin än på Stockholm marathon.
3:30 tänkte jag borde funka... så att jag sprang på 3:22...ja, det gjorde mig faktiskt hur glad som helst!
Löparvilan idag hindrar mig dock inte från att njuta av vädret, en långpromenad med hundarna slår mycket det med! Sen så ska jag övningsköra...det var evigheter sen! 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar