Precis som många ofta pratar om så känner jag att jag faktiskt har drabbats lite av "post marathon". Vad händer nu? Vad är nästa mål? När kommer jag att springa nästa lopp? Vart är jag NU på väg?
Samtidigt så njuter jag givetvis av de fina upplevelser som jag hade under min Berlinvistelse. Speciellt från själva marathonloppet, som kändes fantastiskt kul... men jag skulle ljuga om jag inte skulle medge att det samtidigt känns lite tomt. Jag känner mig lite löjlig och upprepar för mig själv gång på gång: "Deppa inte för att det är slut, le för att det hände!"
tisdag 4 oktober 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar