Vi mötte upp kvartettjejerna vid starten och stämningen vid startområdet var laddat(på ett bra sätt), tusentals tjejer förberedde sig för att prestera! Jag hade lite ont i magen och kände mig inte i superform men väl på plats så taggade jag till, tog lite av en koffeingel och peppade mig själv!
När starten gick så kändes det bra. Jag hade hamnat långt bak i startfållan och den första biten så var det jättetrångt. Jag fick sick-sacka mig fram (kanske det var orsaken till att min Garmin visade att loppet var 170 m längre?)
Allt kändes bra fram till 6 kilometer då jag fick håll, av den värsta sorten! Det var hemskt och jag ville bara stanna, någonting fick mig dock att fortsätta. Det är första gången någonsin på ett lopp som jag verkligen varit så nära att hoppa åt sidan. Men så tänkte jag att "går det inte över inom en kilometer, då ger jag upp". När det gått en kilometer så övertalade jag mig själv att ge det lite mer tid trots att det var jättejobbigt och det hade till och med blivit värre! Det gick inte att hålla uppe tempot och löpare som jag tidigare passerat sprang nu förbi mig, det var psykiskt jobbigt!
Först vid 8 kilometer så släppte det men jag hade svårt att få tillbaka lopp-glädjen. Jag såg Karin och Thomas någon kilometer innan mål och det taggade mig och jag försökte öka. Jag tänkte att jag måste avsluta starkt för självkänslans skull. På upploppet så fokuserade jag till 100 % och det kändes bra att få avsluta loppet så! Väl i mål så kände jag mig dock inte alls så glad som jag brukar. Jag brukar aldrig bli missnöjd över mina prestationer, jag har bestämt mig för att inte bli det. Jag var inte missnöjd över mig själv nu heller. Jag var mer ledsen för att jag fått håll. Det förstörde för mig! Efter att ha fått i mig ostkaka och kaffe i gräset så började jag att få perspektiv på loppet och jag insåg att jag ändå var stolt över mig själv, jag hade verkligen kämpat. Kämpat trots en fruktansvärd håll och ändå lyckats få en bättre tid en förra året. 47:13 blev min tid.
Här är min målgång, svart tröja med rött på sidorna, springer på samma sida som kameran!
Så här såg mina kilometrar ut enligt Garmin:
1, 4:37 2, 4:33 3,4:28 4,4:38 5,4:37 6,4:40 7,5:01 8,4:41 9,4:41 10,4:42 11,(178 m 03:45/km)
Så jag är nöjd med dagen och det var som vanligt jättetrevligt efter loppet, jag hann även se mamma springa i mål, hon kom precis som hon satsat på, under timmen! :) Fast i resultatlistan så har det blivit fel, det står att hon sprang in på 1:20!!!! Första 5 på 50 minuter??? irriterande, hoppas verkligen att de får ordning på det!
Nu taggar jag om; Next stop Hässelbyloppet!
7 kommentarer:
Du, det var väl en toppentid !! Gick själv i mål på 47;20.
BTW så visade min Garmin 180 meter för långt och jag behövde inte zickzacka så jättemycket. Tror den följer med lite dåligt i kurvor å så...fast det känns som den borde visa kortare då istället!?
Du har ju gjort ett toppenlopp ju! :) Håll är inget roligt - strongt att fullfölja!
Hälsa Din mamma att hon är GRYM! :)
Hej! Jag har precis börjat löpträna och satsar inför nästa gång det är tjejmilen. Då undrar jag hur ofta borde jag springa per vecka och hur mycket? Har bara sprungit i två dagar nu, 30min per dag.
Även utan håll och att sick-sacka fram i spåret är det ju en bra tid! Och tar man ned det så säger jag ett stort GRATTIS!!!
Tror stenhårt på att du kommer att fixa PB på Hässelbyloppet i år.
Grymt jobbat Lina! Jag tyckte du såg stark och glad ut och noterade din fartökning när du sprungit förbi - mycket starkt och bra jobbat! :)
Wow vilken prestation med de smärtorna!! Blev riktigt sugen på Hässelby jag oxå efter gårdagen...hm, vi får se!
Tack för alla dessa underbara kommetarer, blir helt varm inombords!
Skicka en kommentar