Morgonlöpning med seg start!

Det började med att mitt sällskap på morgonrundan sms:ade att hon inte mådde något vidare. Jag tycker om att springa själv men när man är inställd på sällskap så känns det alltid lite tråkigt att ge sig ut själv. Att jag redan varit ute med hundarna och noterat både spöregn och stormen Emil gjorde inte det hela lättare. Jag övervägde till och med att gå till sats och springa på bandet men bestämde mig tillslut för att trotsa vädret...och det var mot alla odds jättehärligt! ;) Jag sprang in mot stan och tillbaka och kände mig full av energi. Jag hann fundera på allt mellan himmel och jord och kände att det faktiskt var ganska härligt att få lite egentid efter intensiva veckor. (fast det hade såklart varit trevligare med sällskap)


När jag kom tillbaka avnjöt jag kaffe och frukost och fick besök av Jonna. Nu sitter vi och pluggar för fullt... - Posted using BlogPress from my iPhone