Allt det där pirret som man hatar men ändå älskar!

Idag sprang jag tillsammans med Peter, det var som vanligt roligt och trevligt att springa med honom och vi pratade bland annat om Sthlm Marathon.
Det var då jag insåg, jag börjar bli loppsugen!
Det blir ju faktiskt ett ganska långt uppehåll utan tävlingar under vintern här i Sverige.
Det är tråkigt eftersom löparfesterna ger så otroligt mycket glädje men samtidigt så kan det ändå vara lite positivt. Jag tänker att det kanske är bra med ett uppehåll. Att få ladda om. Fokusera på träningen. Inga uppladdningar och återhämtningsperioder som "stör" osv.
Det kanske även är bra att sakna och se framemot tävlingarna och inte ha de serverade hela tiden?
Samtidigt som jag är loppsugen så njuter jag av den här perioden.
Speciellt i år eftersom jag inte har haft ont i benhinnorna. *knackar i trä*. Jag njuter av "grunda" ordentligt. Att få in mycket mängd.
Samtidigt så ser jag framemot det där pirret som man hatar innan lopp men ändå älskar.
Känslan när man hämtar ut nummerlappen dagen/dagarna innan och ser alla andra löpare!
Kläderna som hänger prydligt redo inför raceday.
Adrenalinet som skjuter i höjden när startskottet avlossas.
ÅÅÅH allt detta och mycket mer ser jag framemot 2012! :)

Foto:Jag, pirrig som tusan, på mässan dagen innan Berlin marathon!

De här tävlingarna hoppas jag kunna springa (minst, gärna fler ;)!

Premiärmilen

Kvarnloppet

Milspåret

Stockholm marathon

Tjejmilen

Kistaloppet

Berlin Marathon

Hässelbyloppet

Har jag missat något lopp som "man bara borde" springa?...och som inte ännu är fullt ;)