tisdag 26 februari 2013

Förbereder ett case!

Hej kära läsare! 
Tisdag i dag =klubblöpning!
Förutom klubb-löpning så ska jag även förbereda en fallbeskrivning inför morgondagens idrottspsykologi. Alla på kursen ska skriva en varsin och sedan kommer vi att få ta del av och analysera varandras.
Jag tänkte därför passa på att analysera min låga anspänning som jag hade när jag skulle springa tjejmilen 2012. Tiden var jag ju väldigt nöjd med men nu när jag har börjat studera idrottspsykologi så har jag ändå funderat en del på den där känslan som jag hade innan själva loppet.
Jag kände mig varken nervös eller pirrig utan var istället helt lugn och avslappnad. Redan då oroade det mig lite faktiskt. Det var som om jag saknade "Go" och som om jag inte riktigt var sugen på att prestera.
Jag minns att jag träffade en bekant i startfållan. Hon kunde knappt stå stilla för att hon var så nervös och själv så stod jag bara där och var lugn som Ferdinand och ryckte lätt på axlarna. Det var märkligt.
Samtidigt så är det motsatta, att ha prestationsänglsan inte alls något som jag då saknade eftersom det är jobbigt att oroa sig för att inte prestera. Det kan ju leda till stress och negativa tankar och känslor.
Så hellre lugn och sansad än prestationinriktad och pressad. 
Frågan som kvarstår är dock; Hur vet jag då att min anspänningsnivå var ultimat? 
Jag fick ju en bra tid men jag menar, jag kommer ju aldrig få reda på hur det hade gått på det där loppet med en annan anspänningsnivå? Sämre, bättre?
Eller kanske var det helt perfekt så som det var?
Olika människor presterar ju optimalt vid olika spänningsnivåer och detta är därför individuellt.
Att jag inte var nervös berodde inte heller på något extremt självförtroende inför uppgiften (att JAG skulle springa på 40 min fanns knappt i mina vildaste fantasier). Haha...kanske behövs det lite självförtroendeträning i samband med lopp också?
Det viktiga tänker jag  är att  hitta en positiv spänningsnivå för att prestera optimalt, och det som jag saknade under tjejmilen var att känna mig 100% ”laddad” .  Detta kommer att bli mitt analys-bidrag för morgondagen! Har ni några tankar kring sånt här?






- Posted using BlogPress from my iPhone

2 kommentarer:

Saras Träningsblogg sa...

Det kanske var just därför det gick sp bra..för du hade ingen press eller krav...men som sagt så är det ju svårt att ta reda på ;) Grymt bra tid iallafall ;)

Veronika sa...

Oh, vilken spännande uppgift att analysera varandras!!! Låter som en rolig utbildning!! Kul att du hinner med allt & utvecklas.....inspirerande!!
Hoppas klubblöpningen gick bra!!
Kramisar