Dagens!

Efter att ha läst Ingmaries inlägg idag så kom jag och tänka på en text från författaren och föreläsaren Leo Buscaglia som jag tycker är värd att sprida.
Tidigare, under en tuff period i mitt liv,skrev jag ut denna text och hade den uppsatt på insidan av min garderobsdörr. Det var inte bara själva orden, meningarna i sig, som jag tyckte/tycker är fantastiska. Utan jag såg även ett annat budskap som gav mig styrka. -Att det är okej att vara svag och ledsen. - Att även om man mår dåligt så behöver man åtminstone inte lägga ner sin energi på att streta emot och vara så rädd för de känslorna utan istället acceptera de.
Det var min tolkning då, ni andra kanske inte alls gör denna koppling och tolkning. Det är upp till var och en. Här är texten.

"Att skratta är att riskera att verka löjlig
Att gråta är att riskera att verka sentimental
Att sträcka ut en hand mot en annan människa är att riskera att bli involverad
Att uttrycka sina känslor är att riskera att visa upp sitt rätta jag
Att lägga fram sina ideal, sina drömmar inför en publik är att riskera att förlora dem
Att älska är att riskera att inte bli älskad tillbaka
Att leva är att riskera att dö
Att hoppas är att riskera att bli förtvivlad
Att försöka är att riskera att misslyckas
...Men risker behöver tas, för den största risken man kan ta i livet är att inte ta några risker alls. En människa som inte riskerar någonting, gör ingenting, har ingenting och är ingenting.
H*n kanske undviker lidande och sorg men hon kan inte lära, känna, förändras, växa, älska och leva. H*n är en slav, fastkedjad i sin känsla av trygghet
Bara en människa som tar risker är FRI. "