Återigen för lite sömn...

 Jag var och fikade med mina barndomsvänner Cicci och Maria igår.
Maria och jag har tidigare pratat om att springa tillsammans någon gång och det tog inte lång tid innan ett pass var inplanerat,redan morgonen efter, dvs redan idag.
 Jag jobbar heltid nu ett par veckor, men är inte för den sakens skull, sen att tacka ja till ett morgonpass, fast det blir tidigt. Klockan 6:00 bestämde vi oss för att mötas.
 Ingen fara alls tycker jag, bara man är inställd på det och bara man sover ordentligt så....
vilket jag dessvärre inte gjorde!
 Jag vet inte hur många gånger som jag vaknade i natt och kollade på klockan. Vred och vände på mig. Jag försökte med allt, la mig på soffan, tänkte på hoppande får och gud vet allt! Så jag var trött när klockan väl ringde. Jag promenerade linkande bort till vår mötesplats och mötte Maria som haft en liknande natt. Det märktes dock inte eftersom hon hoppade upp och ner studsmattan vid lekparken när jag kom gående! Vi sprang runt sjöarna och pratade om allt mellan himmel och jord.
Jag blev imponerad över att Maria pratade helt obehindrat medan vi sprang på med tanke på att hon inte springer så ofta...det hoppas jag att det dock bli ändring på. Jag ser nämligen redan framemot nästa gång som jag får sällskap av henne! ;)
Nu har jag lunch på jobbet och laddar om till kvällen då jag ska träffa och springa med min kompis Michel, som jag inte har sett på evigheter. Vem sa att löpning var en ensamsport?