...........................................Ieftermiddags så fikade jag med Michel. En "hej-då-fika" (fast ändå inte riktigt ett "hejdå" så klart) Michel har jag ju nämnt många gånger här i bloggen och han är den som jag som oftast delat mina löparpass med. Det var faktiskt även löpningen som från början förde oss samman. Vi jobbade på samma företag och "hoppsan hejsan" så kom det fram att vi båda gillade löpning och även var "Stockholm-marathon-anmälda." "Wow, så klart vi skulle ta och springa ett pass tillsammans!" bestämde vi. Ni kanske känner igen er i hur lyrisk man kan bli när man träffar en annan "marathonlöpare" i ett sammanhang som man inte väntat sig! Men det blev inte bara ett löppass med Michel det blev många, närmare bestämt jättemånga! Förutom löpningen så märkte vi att vi även hade mycket annat gemensamt och vi blev och är idag mycket goda vänner och det är jag så glad för!
I morgon så flyttar Michel pga arbete ner till Malmö så det var därför som vi tog en hej-då-fika. Jag kommer garanterat inte att förlora en vän, det gör man inte så lätt, men vi kommer ju inte kunna springa lika ofta tillsammans. Det kommer att kännas tråkigt, det är ett faktum. En annan mycket fin vän till mig, Sofia, flyttade också för ett tag sedan och det är inte kul att bo så långt ifrån de man trivs med. Men bra vänner som dessa två har man kvar ändå, oavsett avstånd. Och så är jag ju väldigt glad för Michels skull, för att det gått så fantastiskt bra för honom karriärsmässigt, det gör det hela lättare! :) Han har en kul tid framför sig, vilket han är värd, och jag gissar att vi kommer att ha massor att prata om när vi väl ses!
Tänk er vad löpningen kan leda till, utan löpningen så hade vi troligtvis inte ens lärt känna varann!
Som tur är så kommer han även att komma till Stockholm rätt så ofta ändå och om två veckor så kommer vi att springa Sthlm-halv-maran tillsammans.
I morgon så flyttar Michel pga arbete ner till Malmö så det var därför som vi tog en hej-då-fika. Jag kommer garanterat inte att förlora en vän, det gör man inte så lätt, men vi kommer ju inte kunna springa lika ofta tillsammans. Det kommer att kännas tråkigt, det är ett faktum. En annan mycket fin vän till mig, Sofia, flyttade också för ett tag sedan och det är inte kul att bo så långt ifrån de man trivs med. Men bra vänner som dessa två har man kvar ändå, oavsett avstånd. Och så är jag ju väldigt glad för Michels skull, för att det gått så fantastiskt bra för honom karriärsmässigt, det gör det hela lättare! :) Han har en kul tid framför sig, vilket han är värd, och jag gissar att vi kommer att ha massor att prata om när vi väl ses!
Tänk er vad löpningen kan leda till, utan löpningen så hade vi troligtvis inte ens lärt känna varann!
Som tur är så kommer han även att komma till Stockholm rätt så ofta ändå och om två veckor så kommer vi att springa Sthlm-halv-maran tillsammans.
Jag har nog inte berättat detta ännu men jag kommer inte att "tävla" på halvmaran, jag ska vara farthållare i stället för 2:15 gruppen, så är det någon här som tänkt springa runt 2:15 så får ni gärna joina mig! :)
Nu så ska jag sussa. Jag som trodde en veckas ledighet väntade mig är istället uppbokad på jobb torsdag och fredag, så kan det gå! ;)
Natti Natti!
2 kommentarer:
heeey jag gillar din blogg!
Hej Lina!
Har varit dålig med att kommentera på din blogg, men här kommer det efterlängtade inlägget ;-)
Tack för de fina orden, du har varit och är en mycket bra vän både på och utanför löpbanan. Självklart förlorar du inte en vän! Jag kommer upp till Stockholm så ofta jag kan och räknar då med att du hakar på ett långpass :-) Kommer sakna dina galna upptåg :(
Sköt om dig!
/Kram Michel
Skicka en kommentar