Tim känner sympati med sin löparmatte;)
torsdag 14 oktober 2010
Man ska tydligen passa sig..
...för att var nöjd och glad...Eller? Nu i eftermiddags så sprang jag och Minna 17 km. Precis när vi pratade om framtida mål med löpningen, precis när jag skrivet ett så positivt blogginlägg, ja då så stukade jag till foten på en rot! Nu så är den svullen och lite blå!:/ Jag hoppas att det går över fort, fort fort! Jag hittar inte någon gasbinda heller har fått exprimentera lite med en strumpa!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
VILA, sätt foten i högläge 20cm över hjärtat minst...och lägg kuddar under fossingen i sängen till natten. :S Hoppas de löser sig.
Attans! Ja, om man nu ska hitta nåt bra med asfalt så är det avsaknaden av rötter... Krya på dig!
Men åh, vad trist Lina! Jag ska hålla tummarna för att det går fort över.
Ses på lördag :-)
kram
Krya på dig!
Kram
Nej men fy så tråååkigt! Typiskt, det händer när man minst anar det. Krya på foten nu och trevlig helg. Jag är säker på att det går över snart, det brukar vara lite lättare med de där konkreta skadorna där man vet varför man har ont.
Skicka en kommentar