Fin parlöpning ;)

Min kille Daniel har ju börjat springa, från och med förra veckan. I tre års tid, sedan vi blev tillsammans, så har jag försökt att få med honom men utan något vidare resultat. Han styrketränar och har inte haft någon lust att springa. Så jag har slutat att "tjata" om hans sällskap. Helt plötsligt för någon månad sedan så sa han plötsligt " Vill du föja med mig och köpa löparskor?" och ni förstår såklart vad jag svarade ;).
Idag så sprang vi vår fjärde runda tillsammans, på ca. 3 km. Jag gissar att det är just så det är och ska vara. Det vill säga att beslutet måste komma innefrån en själv. Man kan inte springa för någon annans skull, man måste själv vilja. Så det är jättekul att han själv valt detta. Just nu så passar faktiskt dessa kortare distanser även mig utmärkt! Jag vill ju öka löparmängden, antal km, i veckan men samtidigt inte bli skadad så på mina vilodagar så lägger jag in dessa kortare pass. Allt efterssom att Daniel kommer att vilja springa allt längre så utökas även min mängd i en lagom takt. Jag tror inte att han kommer att bli någon långdistansare då hans fokus fortfarande ligger på styrka men det är kul att kunna träna tillsammans då och då. :)
Näe, nu mina vänner så ska jag läsa civilrätt resten av kvällen inför seminariet i morgon. Wish me luck! ;)

Jag idag innan vår löptur!