torsdag 22 november 2012

Ofta får jag frågor som...

...vad driver dig?
...hur orkar du?
...hur hittar du motivationen till att träna?

Det finns inget enkelt svar på frågorna.
Det finns många svar!
Svaren varierar dessutom beroende på dag, period på året, humör, hur livet är just för tillfället osv.
Har jag haft en stressig dag kan träning motivera för att jag vet att det släpper spänningar i min kropp. Om jag känner mig spänd efter jobb/skola och tränar så känner jag mig ofta "nollställd" efteråt och kan njuta av kvällen bättre och på ett mer avspänt sätt.
En annan motivation kan vara att träna med en kompis. Som i måndags när jag tränade med Sofia, det blir ett bra sätt att umgås på.
Min träning kan utåt sett se enformig ut då jag främst springer, men så är det inte!
Löparrundorna ser helt olika ut från dag till dag.
Vissa dagar springer jag tidiga morgnar andra dagar blir det sena kvällar. Ibland springer jag långpass, någon annan dag blir det snabbdistans. Vissa dagar springer jag i skog och andra i stadsmiljö. Ibland springer jag tillsammans med någon kompis och ibland blir det helt själv. Vissa dagar lyssnar jag på peppande musik andra dagar slukas jag upp av en spännande dokumentär.
Jag tycker inte att det låter speciellt enformigt! Vad tycker ni?
Detta är en variation som jag behöver! Visst är det skönt att man slipper välja?
Jag tror på variation för min del!
 Såklart att motivationen till att träna kan variera. Vissa dagar är jag mer motiverad än andra dagar.
 Idag tex. känner jag mig lite seg, det regnar även ute och det blåser något hiskeligt.
Hur gör jag nu då? Vilka tankar far genom mitt huvud som kommer att leda till att jag ganska snart står där ute på gatan med garmin-klockan i högsta hugg?
Jo, jag ser framför mig hur jag efter rundan sitter här nersjunken i soffan. Jag är nyduschad och har en handduk snurrat runt håret. Jag har en skön känsla i kroppen efter löpar-turen. Jag äter varma våfflor och trycker igång en Johan Falck film. Någon av hundarna ger ifrån sig en nöjd hundsuck(älskar det ljudet) och ljusen på soffbordet kommer att vara tända. Jag vet att allt detta kommer att kännas extra gött efter en mil i benen! Jag vet det! Jag tror också (man kan ju aldrig veta) att rundan kommer att bli skön efter ca. 2 km, när jag är lite uppvärmd.
...
Okej, nu blev jag sugen, att skriva detta framkallade faktiskt ett sug...nu byter jag om! =)

Inga kommentarer: