sitter kvar från när man var barn? Någon som vet?
Hur som, jag känner mig i allafall alltid lite skyldig när jag har med mig något ätbart på bussen.
Så idag när jag hoppade på bussen med en take-away- kaffe och en stor god yoghurt med frukt i, från nåt cafe', så tänkte jag "ja men, jag är väl inget barn heller" den tanken var dock inte övertalande nog så jag passade även på att le lite extra mot busschaffören när jag klev på samtidigt som jag ansträngde mig för att inte se det minsta besvärad ut över att balansera både kaffe och yogurt i en hand medans jag "blippade" kortet som krävde TRE FÖRSÖK ;-). "puh, jag klarade mig ändå, tack för det" tänkte jag innan jag nöjt slog mig ner på ett ledigt säte óch såg framemot att hugga in på yogurten...Hoppsan, hejsan så vet jag inte riktigt vad som hände, men en hel del av yogurten hade plötsligt hamnat i mitt knä. "fort fort, torka,torka, ingen busschafför som såg" Att jag skulle tillbaka från stan till kontoret kändes riktigt kul! ;-)
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar