onsdag 25 maj 2011

Godmorgon

Slut. Både igår och idag natt så har jag sovit oroligt, vaknat och bara haft en stor känsla av besvikelse i kroppen. Just nu känns det inte bra. Foten är i och för sig fortfarande svullen så det är svårt att känna hur illa det är. För det svullna gör att hela foten känns spänd och klumpig. Jag har dock tagit hand om skadan på bästa sätt, jag har inte kunnat göra något annorlunda. Men jag känner mig trött, slut och igår så åt jag helt fel kost desutom, har haft svårt att få i mig något, inte kännt något vidare sug. Jag har fortfarande inte bestämt mig om hur det blir på Lördag, dvs om jag kommer till start. Det slutgiltiga beslutet kommer att tas så sent som på lördag morgon. Om jag ställer upp så ska jag tejpa foten innan så att fotleden får stöd så att jag inte slår upp allt direkt. Gör det ont eller fortfarande är svullet så måste jag avstå, då är det inte värt att starta, vilket känns otroligt knäckande. För vissa människor så kanske det är svårt att förstå varför jag är så nere just nu, men för mig så är stockholm marathon viktigare än; alla högtider på året, den roligaste utekvällen, min egen födelsedag, you name it! Det finns inte mycket som bräcker Sthlm-marathon.I månader har jag sett framemot den här dagen. Under pass som kännts tunga så har jag tänkt på Stockholm Marathon och fått lite extra krut i benen.





Benhinnorna har alltid varit mitt stora hot. Visst jag har oroat mig för diverse förkylningar senaste veckorna men ändå inte kännt mig så extremt rädd för det efterssom jag sällen blir sjuk. Aldrig hade jag väl kunnat tro att en sådan här liten skitsak skulle kunna sätta stopp för mig. Men som sagt jag har ett litet ynka hopp kvar, hoppet är baserat på ett inlägg efter förra gången som jag stukade foten, mirakel kan ske, tydligen:...men jag kommer att hämta lappen lite i smyg idag. Jag vill absolut inte vara med på något pastaparty eller liknande. Jag vill bara hålla mig för mig själv nu... orkar inte med något annat just nu. Ska försöka ladda som om jag ska springa, för om jag springer så måste jag vara någorlunda pigg och allert, men det är svårt att ladda i detta tillstånd. Det är en balans, vågar inte få för mycket hopp i kroppen. Jag har sagt det förrut och säger det igen TACK SNÄLLA, FINA, UNDERBARA människor som kommenterat, hoppas ni förstår hur mycket det värmer just nu, TACK TACK TACK!!!!!!!

13 kommentarer:

fitnesscoachen sa...

Jag håller alla tummar! Och jag förstår precis hur jobbigt det är att kanske tvingas avstå, man har ju tränat hur länge som helst för detta!!

Jag hoppas det hinner bli så pass bra att du står på startlinjen på lördag.

Anonym sa...

Hoppas hoppas det blir en repris på förra gången!

Miranda sa...

Håller tummarna..!!!! Åh stackare, hoppas hoppas!!!!

Johanna (jogg.se) sa...

Jag håller alla tummar och tår trots att jag inte känner dig. Till och med hunden här hemma håller tår och tassar knutna för dig!

Skulle det nu inte vara så att du kan stå på startlinjen på lördag, eller om du tvingas bryta, så är aldrig träningen förgäves. Glöm inte det! Du kommer att ta 3:30 h med råge i Berlin. Den träning du har gjort inför Stockholm är träning som på sikt även kommer att ta dig längre än så! Det är ingen tröst nu, det förstår jag. Men det är lättare att skaka av sig den bittra känslan när man vet att man ändå, trots en inställd tävling, har tagit sig en liten bit närmare sitt mål.

Dea sa...

Positiva tankar nu lina. Visualisera fotens tillfrisknande. Visualisera starten på lördag med en ok fot. Se målgången framför dig och känn känslan. Gör allt som du planerat och tänk positivt. Förbered dig på bästa sätt. Linda foten, öka blodcirkulationen och ät bra mat. Märkligare händelser har skett och det finns tävlande människor som har lyckats när allt sa att det inte skulle gå. Du kan vara en av dem. In i bubblan nu och håll fokus! Du klarar det! Du kan för att du vill.

Jenny sa...

Jag är förvisso inte på din nivå (men å andra sidan är du i bättre form än vad jag var) men när jag vrickade foten var jag helt fit for fight på tre-fyra dagar. Då tog jag INTE hand om vrickningen på bästa sätt så som du gjort, skall sägas.

Håller tummarna stenhårt för dig!!!

Sara Jansson sa...

Usch vad tråkigt för dig:( Jag håller fortfarande tummarna och hoppas att du kommer till starten!

Suss sa...

Tänker på dig vännen och hoppas på underverk med foten. Maran är ju verkligen "ditt" lopp!

LOPARJANNE sa...

Nej! Önskar att det var 1:a april!
JÄKLA tråkigt att läsa!
:(

Du ska veta att löpartankar går till dig nu! Hoppas verkligen att du kan springa maran på lördag trots allt... Skickar alla läkande tankar som finns för att det ska fungera!

Alexander sa...

Jag hoppas in i det sista att du kommer att kunna starta. Så jäkla typiskt att det skulle ske just nu

Lotta sa...

Håller tummarna, tror att det kan hinna läka nog! Vet hur viktigt det är när man verkligen mentalt laddat inför ett lopp, särskilt ett lopp som ligger en så nära hjärtat. /Lotta

s sa...

De som inte får hända händer, men du ladda som du ska springa mentalt och alla förberedelser ! jag hejjar på dig!

Lina sa...

Ni är världsbäst hela bunten, 1000 tack!