...för varje sekund som går så kommer jag närmare startlinjen på Berlin marathon på Söndag...och nervositeten...ja... smyger sig på skulle man kunna säga.Det går liksom i vågor. Ena sekunden tänker jag på helgen och känner mig toklugn, jag tänker på allt som ska bli så kul med resan; att få springa ett så stort och välkänt marathonlopp och att få uppleva Berlin som stad.
I andra sekunden tänker jag; shit, en mara! NU?! Vad ska jag packa med mig, vilka skor är egentligen lämpligast, hur kommer jag påverkas av den tidiga starten, vilket tempo ska jag gå ut i, hur ska jag klä mig, vad ska jag äta till frukost, vart i startfältet kommer jag att hamna, hur ska jag ladda nu de sista dagarna, dricker jag tillräckligt, har jag svettats ut all magnesium på bikramyogan, hur ska jag egentligen träna nu dagarna innan? Får jag tillräckligt med sömn? jag glömmer väl inte gps-klockan? Känner jag mig inte lite väl stel i fötter och vader? osv.osv.
Med alla dessa frågor så får jag en lätt panikkänsla i bröstet skulle man kunna säga. Det spelar ingen roll att detta är mitt femte marathon-lopp. Det gör mig inte ett dugg lugnare!
Spattig och på till gränsen till nervsammanbrott? Ja typ så....
6 kommentarer:
Gah va nervigt, men jag avundas dig ändå känslan en aning ska du veta. Tror du kommer rocka i Berlin!! Heja heja du!
Jag känner igen mig i allt nu skriver.
Jag springer min första mara i livet på söndag, fast i Oslo. Börjar bli riktigt nervös!!
Kläder, mat och allt annat man funderar på.
Hur ska det gå?
Lycka till. Kram Fia
Det kommer gå skitbra! :)
Jag ska förresten köra inlinesloppet som går på lördagen. Är också lite nervös faktiskt :)
Ann: Tack! Tack Tack! :D Ja jag är sjukt glad som anmälde mig till 2 maror i år även om jag är jobbigt nervös ;)
Fia: Första maran, wow spännannde!! :) LYCKA TILL, skriv gärna en kommentar eller så efter och berätta hur det gick :)
Dessi: Ja jag kom ihåg att du skulle köra där också fast inlines, coolt! :) LYCKA TILL!!!
Skicka en kommentar