Lördag

I morse kl. 8:00 så ringde väckarklockan.
Jag var så trött så jag snoozade till halv nio då jag fick lite småpanik.
Jag skulle möta Michel kl. 9:00 för ett milpass i Ursvik.
Så jag fick skynda mig upp och på med löparkläderna.
Först var det ut på en morgon-rastning med hundarna som gällde och sen fort iväg och jag hann endast dricka ett glas vatten.
Vi båda kände oss lite stela idag, speciellt i början men passet gick bra ändå.
Vi sprang i ett ganska långsamt tempo.
Jag tycker att det passar bra just nu att inte pressa farten så mycket. Vill fokusera på att öka mängdmässigt och bygga upp en riktigt bra grund och sedan när det blir varmare så ska jag börja kvalitet-träna lite mer. Idag så är jag uppe i 49 km den här veckan + två simpass...tuffaste veckan på länge!

Fotmassagen

Har kommit hem från fotmassagen, det kändes jättebra! De masserade underbenet också, kanoners efter dagens pass!:)

Vad är ett Långpass???

Jag har laddat med extra vätska i kväll, det blir nämligen ett långpass i morrn!

Jag började fundera på vad ett långpass egentligen är, alltså hur långt?
Vart går gränsen mellan ett vanligt löp-pass och ett långpass?
Finns det i överhuvudtaget en gräns?
Kanske är det en lika knepig fråga som hur "långt är ett långt snöre?" . En fråga som det inte finns något vettigt svar på.

Min 16-kilometersrunda häromdagen känns egentligen inte som ett "riktigt långpass". Jag tycker nog att ett "riktigt långpass" innefattar minst 18 km.
Jag ser dock inte 16 km som ett helt vanligt "löp-pass" heller, kanske snarare som ett "kortare långpass"?

Vad tycker NI?? Vad är ett långpass???

Simmat 40 minuter...

med Alex i morse... Bra start på dagen!:)

Tuff Träningsvecka

Idag så har jag och Michel sprungit 1 mil i Ursvik.
Idag så hade jag shorts över mina fodrade löpartights, för att jag frusit lite de senaste löpturerna. Det kändes hur bra som helst! Shortsen är faktiskt "Lager3-shorts" från CRAFT. Jag hade glömt bort de, köpte de på rea på Löplabbet förra året när vintersäsongen var över! Sjukt nöjd :)

Den här veckan så har jag och Michel förövrigt bestämt oss för att satsa lite extra på träningen... Jag är ju ledig ganska mycket och Michel kan ganska fritt planera sina dagar så det är jättebra! Idag under rundan så pratade vi en hel del om kommande tävlingar och vi konstaterade att vi är i mycket bättre "löparform" nu än förra året vid den här tidpunkten på året. Den känslan taggar!!:)
Vi såg en skitsöt skogsmus i spåret också, så liiiten o söt. Jag var till och med tvungen att stanna :)

Mys efter långpass

Har varit ute på en 16 kilometers runda och nu myser jag i mina nya Everest skidstrumpor som jag köpte på Stadium i veckan. De är grymt sköna att ta på sig efter att man varit ute och sprungit i kylan, så mjuka inuti och varma!!! Ett riktgt bra köp!!!

Jag sprang inte med TSM idag, Sprang runt sjöarna i Sumpan och sen i ursviks motionspår, riktigt härligt. Kändes inte så kallt heller, tippar på ca. 8-9 minus.

Lååångpass!

I morgon bitti så ska jag ut på långpass. Jag ska ställa klockan och gå upp riktigt tidigt. I morgon ska det föressten bara vara 5 minus ute... Nu är det typ 17 minus, vilken skillnad! Jag hade tänkt att ha ett par shorts över löpartightsen i morrn efterssom jag frös en del sist men nu när det ändå är fem minus så borde det vara lungt! :)

Fredag

Sitter och kollar på Lets dance och dricker väldigt gott te. Tvättar träningskläderna också... vad mycket kläder det blir att tvätta nu på vintern! Till skillnad från på sommaren, då har man ju bara shorts o linne!

Jag är så trött... Satt uppe till klockan tre i natt med skoluppgiften...inte så kul med tanke på att väckarklockan ringde 06:30, då det var dags att åka till jobbet, helt slut! I morgon så blir det SOVMORGON!!!

Efter jobbet idag så frös jag häcken av mig på ett milpass i Ursvik med Micho!

Fötterna lär jag inte frysa om på promenader nu framöver allafall...har äntligen köpt mig ett par varma vinterskor! Jag var lite uttråkad häromkvällen och köpte mig en hårtoning också på Maxi så nu är mitt hår mörkare,som ni ser på bilden, det känns bra nu på vintern! :)

Ett underbart pass i Ursvik

Idag så har jag jobbat, det var rätt så mycket att göra på jobbet så jag kände mig lite trött när jag stod där löparkläd i hissen ner från jobbet vid 17-tiden med Michel.

"Kallt ute, men inte sååå kallt" konstaterade vi när vi tog första steget ut i snön.
Det var ju inte kallare än 10 minus allafall. Allt är ju relativt...och man måste tänka positivt, bara en sån sak som att det idag var den varmaste dagen den här veckan!! Igår var det 16 minus i Sundbyberg till exempel :)

FÖRESSTEN ALLT ÄR VERKLIGEN RELATIVT NÄR MAN TÄNKER EFTER.... Tänk er att vara löpare i Hemavan, där hörde jag på radion att de hade 41 minus i natt!!!BRRRR!!

Ursvik i mitt hjärta...10 kilometer i perfekt tillplattad snö!
Det var jättemånga som åkte längskidor där i Ursvik, såg också riktigt härligt ut!

-10... känns som -14

Enligt vaderkanalen.se! Kallt, men bara att gilla läget eftersom ett långpass med Michel var inplanerat. I 24 kilometer tog vi oss fram i kylan.

Michel hade frost i håret, skäggstubben, ögonbrynen och jättemycket på ögonfransarna, ett tjockt lager! Han såg ut som en riktig vilde, så det ska bli intressant i morgon bitti på jobbet att höra om han fick några konstiga blickar när han hoppade på pendeln direkt från löparrundan =)

Jag kom att tänka på att detta är min längsta distans sen Sthlm Marathon. Jag har sen dess varit uppe i distanser kring drygt 20 men inte 24...det känns bra!

Underställ

Mitt nya underställ från Everest som jag fick av Joel i julklapp är så härligt! Jag tänkte ha tröjan på mig på gårdagens runda men när det var dags att ge mig ut så ändrade jag mig... jag ville ha på mig de kläderna efter passet i stället! Det var otroligt skönt att istället få glida runt och chilla i soffan med understället, nyduschad och fräsch efter löprundan! Hög mysfaktor :)

Julen är över...

Nu är julen över! En riktigt mysig julafton hade jag med familj och släkt. Jag fick många fina klappar bla. en träningsrelaterad julklapp, ett underställ från storebror! :) (bilder kommer senare) Idag så har jag strosat runt på mellandagsrean i Stinsen köpcentrum och småhandlat lite!

Jag gav föresten min storebror Joel en jättebra julklapp :) Jag anmälde oss båda till Parloppet 2010! Han har aldrig sprungit något lopp tidigare, men han springer då och då, är snabb och gillar löpning! Så det kommer att bli riktigt skoj! Vårt lagnamn är "Hermanos rápidos" (de snabba syskonen på spanska) Så nu måste vi ju leva upp till namnet, blir ju pinsamt annars, hehe ;)
//Lina

Strategiskt upplägg!

Idag när vi slutade på jobbet för dagen så svirade jag och Michel snabbt om till löparkläder. I ett behagligt väder (inte minusgrader) så körde vi ett långpass på 19 km. Upplägget, långpass, var strategiskt valt, för att få plats med extra mycket god julmat i morgon såklart!!!!! :)

Jag är med i senaste numret av SOLO...

I dag på väg till skolan så kilade jag in på Pressbyrån för att köpa mig en Latte. I förbifarten såg jag att nyaste numret av magasinet SOLO kommit ut.

Jag ryckte såklart åt mig tidningen då jag misstänkte att jag borde finnas med i detta nummer, i och med att SOLO följde med mig på en löparrunda för en tid sedan. Mycket riktigt, på sida 112 hittar ni repotaget!

Snö-löpning

Idag så har jag sprungit 14 km med TSM. Det snöade en hel del och skorna var dyngsura när vi kom tillbaka till Stadion, men det var härligt ändå! Efter ca. 7 km kände jag mig dock trött, det känns som om fötter och fotleder får jobba mer i snön, nästan som "sandlöpning" fast kallt, blött och halt.

Efter TSM så har jag varit i Solna centrum och julhandlat. Nu är nästan alla klappar köpta... Köpte en liten present till mig själv också, en massageboll från casall, tänkte att den kanske kan vara bra för ben och fötter efter tuffa löppass!

Matinspirerad

Jag har blivit inspirerad av boken, Modern stenåldersmat, vars ide´ bygger på att äta den mat som vi är biologiskt byggda för. I boken finns recept på frukostar, mellanmål, luncher, middagar och annat smått o gott. Jag började givetvis dagen med en riktig stenåldersfrukost!

SNÖ!!!

I natt och idag så har det snöat en hel del.
Efter att ha gjort en rejäl vurpa utanför skolan, till min kompis Jonnas stora lycka ;)... så var jag lite osäker på om det verkligen skulle gå (!!)att springa idag. Jag frös som en galning när jag stod vid pendeltåget och lusten att stanna inomhus så länge som möjligt var lockande, men jag ville ju också träna!

Jag beslutade mig för att köra löpbandet på SATS idag, så jag packade väskan och begav mig dit.
när jag kommit halv-vägs till gymmet så såg jag en löpare närma sig som kändes väldigt bekant... Storebror! "Jag ska ut och springa en sväng" sa han. jag ändrade mig såklart blixtsnabbt, så det var bara; hem igen, på med varma löparkläder, mössa och vantar och ut i snöyran. 11 km avverkades + lite snöbollskrig när vi sprang förbi en skola och fick en snöboll på oss =) hehe...
Det känns fantastiskt bra nu efter. Jag ska på julbord i kväll, precis vad jag vill efter att ha sprungit i kylan/blåsten/ snön!
PS. Jag hade fel, det GÅR alltid att springa ;)
//Lina

Övning ger färdighet!

Idag så har jag vilat från träningen. Jag tog en välförtjänt sovmorgon i morse, vilket var riktigt skönt.

Min förhoppning är att träna fem gånger denna vecka, helst löpning, men det beror på vad kroppen säger. Känner jag mig sliten så kommer jag att byta ut passet mot spinning, men jag tror och hoppas att jag börjar bli "mogen" för en liten ökning mängdmässigt nu.
Hösten har fungerat som en uppbyggnadsperiod för mig, efter att ha haft ständigt återkommande benhinnebesvär hela våren. (En idrottsläkare sa dock att det var något som hette kompartment syndrom, men jag tror inte det stämmer efterssom hösten fungerat så bra)
Mitt mål är att nu och hädanefter hela tiden vara lyhörd på min kropps signaler och att träna smart. Mitt problem har inte varit svackor i form av bristande motivation eller liknande, snarare tvärtom, jag har lätt för att bli övermotiverad vilket inte alltid är en fördel.
Med facit i hand så kan jag se några tidigare misstag/träningstabbar, som jag gärna delar med mig av:

* För det första så tränade jag väldigt ostrukturerat. Vissa veckor blev det två andra veckor fem dagar. Det är inte bra. Det är bättre att hitta en balans som man trivs med och som man i stort sett kan hålla vecka efter vecka.

* Jag sprang i bland trots riktig smärta. Jag blev så sur när skadan "jävlades" med mig att jag plågandes gav mig ut ändå...inte att rekomendera! Alternativträning såsom spinning eller simmning fungerade bättre. Totalvila funkade inte alls!

* Jag "tränade igen" missade träningspass. Men det är bättre att tänka såhär; har du haft en dålig vecka...Glöm den! Starta försiktigt och blicka frammåt, inte bakåt!

*Jag tänkte inte riktigt på upplägget, då menar jag följden av passen. Jag kunde köra tuffa intervaller på lördagen och en tremilare på söndagen vilket bara resulterade i slitna muskler.

*Jag varierade inte underlaget, det blev nästan bara astfalt jämt. Variation varar längst! Gärna terräng ibland, mjukt för ben och fötter.

*Efter sjukdom/förkylning så kunde mitt första pass direkt bli ett långpass. Det är bättre och snällare mot kroppen att börja lugnt!

Med dessa erfarenheter i bagaget så hoppas jag att året 2010 blir skadefritt, så att jag får chansen att förbättra mig och nå mina mål!

Supermotiverad

Jag känner mig verkligen motiverad i träningen/löpningen just nu! Det känns verkligen bra och det har känts så länge nu! När hade jag en riktig tränings-svacka senast? När var jag skadad senast? Visst känns det motbjudande i bland att snöra på sig löparskorna och bege sig ut i det grå-ruskiga. Visst känner jag mig lagom sugen för ett morgonpass när väckarklockan ringer och jag är dödstrött och bara vill stänga av och somna om. Men! Det känns nästan aldrig så där jobbigt som man tror, när man väl kommer ut och oftast så ser jag ju framemot att få springa, ett härligt avbrott i vardagen och känslan efter ett riktigt bra pass slår mycket!
Mitt problem/risk just nu är snarare att bli övermotiverad än undermotiverad. Kroppen måste ju få vila ibland, men ibland så är jag inte alls sugen på en vilodag. I dag är en sån dag... sitter och pluggar och är grymt sugen på ett avbrott, rensa tankarna med lite löpning. Men med tanke på mitt hårda pass igår så är det förnuftigast att vila. Vilken tur att jag är hund ägare och har mina små promenadkompisar att gå ut med, det är också härligt! :)

Vi möttes utanför Garbo...

Efter att ha slängt i mig lite musli med soya-mjölk och rastat hundarna så stod jag utanför Garbo 08.15 i morse och väntade på Michel. 1,5 mil löpning i Ursvik väntade. Det låg en tjock dimma över hela Ursvik och vi var i stort sätt ensamma ute. Terränglöpning är verkligen jättehärligt. Det är så härligt att vara ute i naturen! Samt att stigarna känns mjuka och skonsamma för benen. Speciellt härligt är det så där tidigt på morgonen när man kan se hur solen går upp mellan träden och det är alldeles tyst. Vilken känsla!

Snabbdistans

Idag har jag sprungit 5 km snabb-distans i Ursvik med Mamma och storebror! Det var jättekul, 24:40 stannade klockan på. Nöjd med den tiden, det är ju så tuff terräng i Ursvik! Mycket backar, det gillas, det gör en stark!

Nya "kompisar"

Jag har varit och shoppat nya skor idag :) I början ska jag bara använda de på gymmet på bandet dock. Mina gamla skor känns ju fortfarande bra, men det känns också bra att ha nya fräscha skor med bra stöd på bandet då jag personligen upplever att löp steget förändras lite och "stötarna" blir hårdare. Jag tycker ju inte alls bandlöpning egentligen men ibland ger den här årstiden mig inget val. Det känns inte så kul att springa själv runt sjöarna eller i Ursvik på kvällarna när det är så mörkt och folktomt ute, jag känner mig bara ängslig och njutningen av löpningen försvinner. Jag försöker få in de flesta passen tidigt så jag kan springa ute, men ibland har jag bara möjlighet att träna sent på kvällen så då går jag till gymmet, för jag vill ju inte missa mina pass heller.

Jag provade allafall också ett par tävlingsskor men de var lite för stora tyvärr, men de har funnits kvar i mitt huvud (och hjärta) hela kvällen, jag MÅSTE köpa ett par!! Vad lätta de var, vägde ju ingenting!!!

Ett annat plus med mina nya skor är att jag troligtvis blir en mer omtyckt medlem på sats, jag vet inte riktigt vad personalen tycker om mina "terräng-löpta" skor :p

ps. Givetvis åkte ett par löparstrumpor ner i påsen, jag är ett STORT fan av löparstrumpor, ett måste i massor i en löpares garderob ;)

Stockholm Marathon är fullt...

Vilken tur för mig att jag redan är anmäld!
Vad tidigt det blev fullt i år, riktigt poppis det är, att springa Maran! Jag förstår ju varför. Men frågar ni mig däremot efter 3 mil den 5 juni så förstår jag troligtvis inte varför. De två gångerna jag har sprungit marathon så har frågan "VARFÖR?" "VARFÖR?" "VARFÖR" upprepats som ett eko inne i huvudet på mig, och inget svar i världen har känts det minsta förnuftigt. Efter 42 195 meter så har jag dock alltid funnit svaret. Att springa in på Stockholm stadion efter att ha jobbat såväl fysiskt som psykiskt så långt som drygt 4,2 mil är minst sagt en mäktig känsla. Man inser att man är kapabel till så mycket mer än man tror. Förväntningarna och allting runt självaste maran; innan, efter och under är dessutom väldigt speciellt och riktigt kul, en riktig folkfest! Det är bland annat dessa anledningar som gör att jag aldrig skulle anmäla mig för sent till just Maran, jag skulle absolut inte riskera att missa denna höjdpunkt! Med andra ord; Stockholm Marathon 2010, here i come! :)

Härlig Lördag

Idag 07:30 så ringde väckarklockan, på en lördag! Jag hoppade i löparkläderna och väckte Daniel. Vi hade bestämt oss för att äta frukost och ha det bra inne på centralbadet. Daniel tog bilen in till stan med alla grejer och jag tyckte att: vad skulle passa bättre än lite morgonlöpning på sisådär 9 km in till stan?
Efter en regnig tur så mötte jag Daniel efter 45 minuter i entre´n. Jag tog en snabbdusch och tog på mig mina mysigaste kläder och gick till frukosten, supergott och nyttigt. Efter det så badade vi jacuzzi, saltvattenpool och bastu. Vad bra man kan ha det, eller hur?

Hälsomässa

Igår var jag på hälsomässan med mamma. Det var jättekul. Shoppade lite smått o gott ; strumpor, lösnummer från tidningar, tartexpålägg, knäckerbröd, duschkräm samt 2 förpackningar Musli av märket "Orka". Namnet låter så komiskt men den var jättegod! Mest glad är jag för strumporna, det är väldigt viktigt med bra strumpor när man springer. Det blir en helt annan känsla med rätt strumpor!

I övrigt så känner jag att veckan varit sisådär när det gäller träning. Jag har haft en känsla hela veckan av att "inte riktigt få till det". En "Svacka-light" skulle man kunna säga. Inte så mycket "träningsglädje" som vanligt, har mest kännt mig trött och frusen. Jag har jättemycket i skolan. Mycket att läsa och grupprbeten.
Idag hade jag tänkt få in att springa, drygt en mil. Men jag var på inflyttningsfest igår och även om jag inte alls drack mycket så kändes löpningen inte alls bra idag. Fick någon typ av kramp i foten, typ hålfoten(?) så det blev bara 5 km. Jag brukar aldrig få kramp men jag tror det kanske beror på någon form av vätskebrist.
Hur som hellst den kommande veckan så ska jag satsa lite extra för att få tillbaka träningsglädjen. Jag ska äta riktigt, riktigt bra mat och ta hand om mig själv!

Detta väntar...

På söndagen är det premiär för träningen med Team Stockholm Maraton! Det ska bli jätteroligt och eftersom det är första dagen på söndag så är det massa roliga föreläsningar... Bilden är från träningen inne på Stadion förra vintern, ser det lockande ut? :)

Ett måste i höst/vinter

Kompressionsstrumpor är verkligen något som jag rekommenderar nu när det blir kallare ute.Väldigt skönt för underbenen under de kyligare löp-passen! Jag har dessa från x-socks, dom är jättebra!

Att bli snabb(are) ;)

Lisa Blomme´och Malin Ewerlöf har startat en löpargrupp tillsammans för de som vill springa milen på under 40 minuter. I en intervju på marathon.se så tilltalade just dessa frågor och svar mig lite extra.
Kan ”alla” klara det med rätt träningsupplägg?
– Många skulle nog förvåna sig själva om de verkligen gick in för att klara milen under 40 min. Men det skulle kräva oändliga livsstilsförändringar för många, och då kanske det inte är värt det. Men visst, frågar du oss så tror vi att nästan alla kan klara av det, sen kanske det skulle ta enormt lång tid för vissa men det borde inte vara omöjligt!
Visst är risken stor att du går ut för hårt för att klara strax under fyra minuter per kilometer och får betala dyrt på slutet? – Visst kan det vara så, men tänk va hemskt att aldrig ha testat! Att våga ta helt slut på sig själv är en fantastisk erfarenhet, men det kräver mod att göra det. Resultatet kanske inte blir så bra första gången, men därefter tror jag att det kan gå bättre eftersom man tänjt på gränserna för vad man själv trodde var möjligt. Vikten av intervallpass och hur du ska träna intervaller? – Om du ska utvecklas som löpare i längden är intervallträning nödvändigt. Kroppen vänjer sig vid en viss fart och stagnerar om man inte ”chockar” den ibland med intervallträning. Dessutom om du ska springa under 40 min på milen så krävs det att du är god för att springa kilometern neråt 3.30. Då krävs det intervallträning för att få upp den farten i kroppen. Intervallträning kan varieras i all oändlighet. Själv kör jag allt från 300 m intervaller upp till flera kilometer långa intervaller. Det är variationen som utvecklar dig samt gör det roligare att träna.

Man kan tro att jag sprang tjurruset förra helgen...

... med tanke på hur mina skor ser ut...
Men det är istället ett resultat av de senaste veckornas pass i Ursviks motionsspår. I morse startade jag dagen med 1 mil i denna härliga terräng!

söndag...

Jag har precis kommit hem och varvat ner efter dagens tempo-pass med tidtagning. Att ha med mig klockan på löp-passen varierar. Ibland är det skönt att lämna den hemma, bara gå på känsla och inte fokusera på tiden medan det andra gånger känns jätte kul och sporrande att just "klocka sig". Idag borde jag ha gjort det förstnämnda. Kroppen var inte alls sugen på att springa fort och tiden blev inte sådär jätte spännande :p , men det gör inget å andra sidan. Det var skönt att komma ut i solen och passet kändes jättebra ändå, och det är ju känslan som är viktigast inte alltid vad man presterar.
På vägen hem sprang jag förbi en parkeringsplats och där låg det en man mitt på den kalla marken. Första tanken var såklart att det troligtvis var en missbrukare/uteliggare, andra tanken var att det inte spelar någon roll vem jag tror att det är som ligger där, det är min plikt som medmänniska att kolla läget oberoende på vem det är. Så jag småjoggade fram.
-hallå, hej hur är det, kan jag hjälpa dig på något sätt?
Han kollade upp på mig med en simmig blick, för övrigt såg han ut som vem som helst, med hela normala kläder och glasögon. Jag skymtade något flaskformat i hans påse och spyan bredvid honom vittnade om hur situationen låg till.
- Nej, nej, jag klarar mig sa han.
-säkert? tvekade jag.
Han nickade och slog ner blicken.
-okej sa jag och fortsatte joggandes hemåt... Livet ser verkligen olika ut för olika människor...