tisdag 15 september 2009
Mörkt...höst?
Ikväll tog jag och storebror en störtskön milarrunda i ursvik. Det blev jättemörkt, lite småjobbigt med alla rötter och så när man inte såg något men vi höll oss på benen:p Sista 3 kilometrarna var det dock upplyst, så det var skönt att få sträcka ut steget lite mer och springa avspänt. 52:34 stannade klockan på idag. Jag diggar ursvik så jäkla mycket; mjuka stigar, härlig skoglukt och vacker natur. Det kommer att bli många rundor där i höst har jag en känsla av, kanske dags att leta fram pannlampan ;)
söndag 13 september 2009
Next Stop hässelbyloppet
Nu så har jag precis anmält mig till Hässelbyloppet den 11 oktober. Jag såg att det var sista anmälningsdag i morrn(!!!). Det hade jag ingen koll på alls, så tur att jag kollade! Anmäl er nu!!:)
Förresten så var jag inne på "marathonfoto" och kollade på bilder från Tjejmilen, jag är nöjd med en bild av en enda anledning, en "viktig"detalj, jag har båda fötterna i luften:) första gången jag ser en sån bild på mig själv;) Jag tycker alltid att jag brukar se så konstig ut på löparbilder, fötterna tätt ihop, typ som om jag har värsta oflytet trots att det känts bra... på den här bilden ser jag i allafall ut att ha lite flyt, och det hade jag, det var min slutspurt på Tjejmilen, min bästa loppspurt någonsin, just i den sekunden när bilden togs så var jag så taggad och lycklig, jag kände mig stark! Jag hade en känsla som jag sent kommer att glömma...
Förresten så var jag inne på "marathonfoto" och kollade på bilder från Tjejmilen, jag är nöjd med en bild av en enda anledning, en "viktig"detalj, jag har båda fötterna i luften:) första gången jag ser en sån bild på mig själv;) Jag tycker alltid att jag brukar se så konstig ut på löparbilder, fötterna tätt ihop, typ som om jag har värsta oflytet trots att det känts bra... på den här bilden ser jag i allafall ut att ha lite flyt, och det hade jag, det var min slutspurt på Tjejmilen, min bästa loppspurt någonsin, just i den sekunden när bilden togs så var jag så taggad och lycklig, jag kände mig stark! Jag hade en känsla som jag sent kommer att glömma...
Halvmaran
Farthållar-uppdraget var jättekul. Ett härligt långpass helt enkelt. Det var mycket kul som hände längs banan; musik med liveband osv. Många duktiga och envisa löpare sprang genom Stockholm igår och vädret var härligt, hela 17 grader. Inspirerad blev jag som vanligt efter lopp så nu ska jag gå in och anmäla mig till hässelbyloppet i kväll. Det är en månad kvar tills dess och jag ska verkligen planera in den här månaden träningsmässigt på ett bra sätt och se om det ger resultat. Jag återkommer mer om det i kväll, blir hässelbyloppet årets sista lopp...? Tråkigt!
fredag 11 september 2009
Halvis imorrn!

Imorrn är det dags för halvmaran. Jag hämtade ut nummerlapp och så i kungsan idag. Jag ser framemot ett långpass imorrn! Detta ska bli kul! Det känns skönt att det är på eftermiddagen imorrn, sovmorgon =)
torsdag 10 september 2009
Urvik
Sprang 1 mil i ursvik nu på eftermiddagen. Ursvik är helt perfekt! Banorna är sköna och underlaget mjukt! Har sprunget 2 ggr denna vecka. Imorrn ska jag hämta ut nummer lappen till halvmaran på lördag då jag ska vara farthållare :)
fredag 4 september 2009
I AM A MARATHONER

På jobbet vet nu de flesta om att jag ska börja plugga och en man på företaget sa;
-3,5 års studier, det kommer nog gå bra för dig, du är ju marathon-löpare!! Det krävs ju en hel del envishet och hjärnvilja att sitta många timmar och läsa och analysera, det klarar nog du!
Jag hoppas han har rätt!
Frågan är om man blir så där stark psykiskt först efter ett marathon lopp, att man då vet att man har mer kapacitet än man kan tro? Eller har man alltid haft en speciell styrka som visat sig på andra plan? Kanske krävs det att man är så där envis redan innan för att ens komma på tanken att någonsin genomföra ett marathonlopp? Vad tror ni?
Jag kommer i allafall ihåg känslan efter min första mara, jag kände mig stentuff! :)
På min andra mara kände jag mig nog lite tuffare redan i startfållan än på den första :)
Bara en sån sak;) Hur som helst så jag är allafall jättestolt över att vara en Marathonlöpare!
torsdag 3 september 2009
Spikmatta

Daniel fyllde år förra veckan och vet ni bl.a. vad jag gav honom? En Spikmatta!
Jag tycker den känns super, hoppas han också gillar den, hehe ;) Jag låg på den innan tjejmilen, både under ryggen och under vaderna, jag tror på den här prylen =) Jag ska allafall ge den en stor chans och på sikt köpa en egen!! :) Tänk om den motverkar skador...? Vad tror ni? erfarenheter?
Etiketter:
Kläder och prylar
Mycket bättre!
Nu mår jag bättre igen :) men jag har en irriterande hosta som håller mig borta från löpningen.... och guuud vad jag saknar o få springa!!! Vad gör folk som inte tränar, förstår de inte vad de missar? Jag ser allafall framemot att tillfriskna o ge mig ut :)
Annars, speciellt just idag, är livet på topp, det känns som om det vänt om till medvind nu... Plugget känns kul och allt runt omkring mig tycks lösa sig på bästa sätt hela tiden...
Det är väl dags att anmäla mig till TSM nu också... Någon mer som ska vara med i höst kanske?
Funderar på o säga upp SATS nu som fattig student, funderar istället på 24/7- gymmet, någon som har någon erfarenhet och koll på deras anläggningar?
Ciao!
Annars, speciellt just idag, är livet på topp, det känns som om det vänt om till medvind nu... Plugget känns kul och allt runt omkring mig tycks lösa sig på bästa sätt hela tiden...
Det är väl dags att anmäla mig till TSM nu också... Någon mer som ska vara med i höst kanske?
Funderar på o säga upp SATS nu som fattig student, funderar istället på 24/7- gymmet, någon som har någon erfarenhet och koll på deras anläggningar?
Ciao!
söndag 30 augusti 2009
Tjejmilen 2009
I morse vaknade jag och kände mig svullen och "igentäppt" i halsen. Inte så där som man kan inbilla sig innan ett lopp, detta var på riktigt. Jag kände mig skitförbannad hela morgon med offerkoftan på. Maximal otur konstaterade jag. Jag som känner mig ovanligt stark nu efter mitt "träningrace" under spanien- semestern. Kunde jag inte få rida lite på den vågen ett tag?
Hur som helst, jag hade ju ställt in mig på att springa så varför lägga sig platt på en gång tänkte jag? Och när mamma ringde vid 10-tiden och otåligt undrade när vi skulle ses så fanns det inga tvivel kvar. I värsta fall får jag väl gå tänkte jag förnuftigt, trots att jag någonstans därinne visste att det scenariot troligtvis aldrig skulle inträffa. På pendeln var det fullt med tjejer med nummerlapparna på. Mamma var en aning tävlings-nervig och oroade sig alldeles för mycket för min hals. "Inte nog med att jag ska springa loppet, nu ska jag oroa mig över dig också. Det är jättefarligt att springa och pressa sig själv med en infektion i kroppen" Jag kontrade med att det troligtvis skulle ge henne en supertid då hon skulle försöka springa i kapp mig och då se om jag låg vid "vägkanten" någonstans ;) (jag startade i en tidigare startgrupp) Ingen uppskattad kontring ;) Efter en låååång toa kö så var det bara en kvart kvar till start och jag begav mig till startfållan som redan hade fyllts på rejält. Vi värmde upp med sats och jag var konstigt nog knappt nervös. Jag brukar vara överladdad med adrenalin i vanliga fall. Jag hade en rätt skön "jag- tar- det- som- det- kommer- känsla". De tre första kilometrarna så var det som stockat. Fullt med folk och massor med "sick-sackning". Maktlös är ett rätt bra beskrivande ord för den delen av loppet. 14 minuter efter 3 km. En kvinna fräste åt mig att inte "trängas" . Kan man trängas i en löpartävling tänkte jag frågande och sprang vidare. Efter halva loppet så fanns det gott om plats att dra ut på steget och hålla sitt egna tempo utan störmoment. Stora luckor hade till och med bildats. Det var fantastiskt och jag hade ett härligt flyt i kroppen. Min tid idag blev 47:46. Jag är nöjd för jag har ju faktiskt Persat idag. Nu hela dagen så har jag dock legat nerbäddad i soffan med en bok. Halsont, förkyld och frussen, men ändå med upprymda tankar om framtida utmaningar. Som vanligt efter lopp så får jag ett "mer-begär", jag vill snart igen, det är sååå härligt med lopp!
/Lina
Hur som helst, jag hade ju ställt in mig på att springa så varför lägga sig platt på en gång tänkte jag? Och när mamma ringde vid 10-tiden och otåligt undrade när vi skulle ses så fanns det inga tvivel kvar. I värsta fall får jag väl gå tänkte jag förnuftigt, trots att jag någonstans därinne visste att det scenariot troligtvis aldrig skulle inträffa. På pendeln var det fullt med tjejer med nummerlapparna på. Mamma var en aning tävlings-nervig och oroade sig alldeles för mycket för min hals. "Inte nog med att jag ska springa loppet, nu ska jag oroa mig över dig också. Det är jättefarligt att springa och pressa sig själv med en infektion i kroppen" Jag kontrade med att det troligtvis skulle ge henne en supertid då hon skulle försöka springa i kapp mig och då se om jag låg vid "vägkanten" någonstans ;) (jag startade i en tidigare startgrupp) Ingen uppskattad kontring ;) Efter en låååång toa kö så var det bara en kvart kvar till start och jag begav mig till startfållan som redan hade fyllts på rejält. Vi värmde upp med sats och jag var konstigt nog knappt nervös. Jag brukar vara överladdad med adrenalin i vanliga fall. Jag hade en rätt skön "jag- tar- det- som- det- kommer- känsla". De tre första kilometrarna så var det som stockat. Fullt med folk och massor med "sick-sackning". Maktlös är ett rätt bra beskrivande ord för den delen av loppet. 14 minuter efter 3 km. En kvinna fräste åt mig att inte "trängas" . Kan man trängas i en löpartävling tänkte jag frågande och sprang vidare. Efter halva loppet så fanns det gott om plats att dra ut på steget och hålla sitt egna tempo utan störmoment. Stora luckor hade till och med bildats. Det var fantastiskt och jag hade ett härligt flyt i kroppen. Min tid idag blev 47:46. Jag är nöjd för jag har ju faktiskt Persat idag. Nu hela dagen så har jag dock legat nerbäddad i soffan med en bok. Halsont, förkyld och frussen, men ändå med upprymda tankar om framtida utmaningar. Som vanligt efter lopp så får jag ett "mer-begär", jag vill snart igen, det är sååå härligt med lopp!
/Lina
Etiketter:
Tävling
onsdag 26 augusti 2009
Milpass

Sprang en mil ute i solen ikväll. Jag har haft det stressigt idag men lite löpning hinner man ju alltid få in ;) Trots att jag har sååå mycket att göra de här dagarna så kommer jag att springa. Det blir som ett avstressande avbrott för mig i vardagen och det gör mig lugn,harmonisk och fokuserad. Precis vad jag behöver! :)
För övrigt så fick jag hem brev från halvmaran idag, då jag ska vara farthållare:)
och på söndag är ju Tjejmilen, det ser jag framemot!! Känns schysst att vara med i den seedade gruppen i år, sick-sacklöpning(folk väljer fel startgrupp) är ingen höjdare ;)... Jiiipiii!! Vad kul allt är just nu!
//Lina
söndag 23 augusti 2009
Uppdatering minst sagt..
Jag har ju varit i underbara Spanien i 2,5 vecka. Det har varit så skönt, mycket tid för träning och bra kost och givetvis så har jag fått den bästa belöningen av de alla; Shopping och en snygg färg :) Många långpass på stranden har det blivit. Jag känner mig i bra form inför tjejmilen nästa vecka, om man bortser från att jag är sjukt sliten just idag efter att ha varit på bröllop igår:) Nu blir det supermat hela veckan fram till starten. Allafall för att komma fram till min lilla nyhet, i onsdags när jag vaknade efter att endast befunnit mig i Sverige i ett fåtal timmar så skyndade jag mig yrvaket ner till pendeln. Jag skulle på upprop på en socionomutbildning på Södertörn, för jag ska börja plugga!!! Så det var bara att med blandade känslor meddela jobbet om läget. Så i morgon börjar jag skolan!!! Wiiii!! Spännande! Jag kommer jobba parallellt nu i början så jag ska planera hur jag ska få in träning på bästa sätt i veckan :) Allt känns superkul!!



torsdag 20 augusti 2009
torsdag 30 juli 2009
Hårda tag, minst sagt, i Ursvik Extreme!

Igår efter jobbet så drog jag, Shirley och Michel hem till mig där vi svirade om till löparkläder. Redo för Ursvik Extreme,15km terräng. Michel kutade iväg som en snabb ekorre mellan träden medans jag och Shirlan tog det lite lugnare. Spåret var helt perfekt, böljande terräng, tuffa backar och välmarkerat hela vägen runt. Vilken härlig träning! Faktiskt fem stjärnor av fem möjliga! Efteråt var vi uttorkade, supertörstiga. Jag hade fantiserat om Fanta de sista kilometrarna, helt torr i käften. -Vätskebälte vart är du när jag behöver dig?;) Väl hemma drack vi som kameler alla tre (en kamel kan dricka över 100 liter vatten vid ett enda tillfälle) Det ni ;) och så tog vi oss en varsin vätskeersättning.
Sammanfattning? = Detta vill jag göra om!! Snart! :)
lördag 25 juli 2009
Tusingar 08:00 på en LÖRDAG!

Jaaa, som sagt 8:00 (!!!)befann jag mig på löparbanan i morse för ett gäng tusingar. Det var tungt, minst sagt. Kroppen ville allt annat än att springa snabbt. Men efter 5 rusher så måste jag säga att jag vaknat till liv allafall och det kändes grymt bra efteråt. På eftermiddagen gick jag en riktigt lång promenad med hundarna och Daniel. Hela 2 timmar var vi ute o traskade, vem sa att en Chihuahua inte orkar gå långt?
torsdag 23 juli 2009
onsdag 22 juli 2009
Ute på äventyr

På denna underbara båt "Vision of the Seas" har jag haft en fantastisk minisemester dom senaste dagarna. Helpension med jätte god mat, utflykter i st: petersburg och tallin, pooler, jacuzzi, spa, shower och mycket mer! Men sist men absolut inte minst så har jag använt löparbanan på övre däck:) Springa på öppet hav var en oslagbar löparvy!
tisdag 14 juli 2009
Tempopass
Idag när vi slutade jobbet för dagen , jag och Michel, så svirade vi snabbt om till löparkläder och åkte ner i garaget. Som vanligt fick vi kommentarer om att åka hojj i shorts :) Jag kan ju i och för sig medge att man känner sig lite annorlunda brevid alla fullutrustade "Mc-knuttar" på vägarna ;) Vi drog hem till mig, kastade in väskor och hjälmar i min lya. Sen värmde vi upp genom att småjogga ner till lötsjön för ett tempopass. Skorna knöts åt, klockan ställdes in och en bra inledningslåt spelades på ipoden. Det kändes så bra. Speciellt de sista 4 kilometrarna. Jag tror att jag har tusingarna att tacka för detta, det flöt! Löpsteget kändes så annorlunda, bättre rytm på något vis. För Michel såg det också ut att flyta, i alla fall det jag såg av honom, min snabbe vän:) Klockan stannade på 44:05 för honom och 46:13 för mig. Enligt hälsans stig som ni ser på kartan intill så ska sträckan vara 5 km (vi körde 2 sånna varv=1 mil) Men jag tror att sträckan är något kortare, inte mycket, men 100 meter kanske. Jag är hur somhellst sjukt nöjd med tiden, detta är mitt persa på den här sträckan! ;)//Lina
söndag 5 juli 2009
Låååångpass

Jag började denna härliga söndag med en genomsköljare på 2 mil! Thomas kallade något av alla långpass med TSM för just genomsköljare och jag tycker att det är ett klockrent ord för ett riktigt långpass:) Man känner sig ju faktiskt lite genomsköljd, man har svettats ur sig alla slaggprodukter och man känner sig frisk,stark och fräsch. Nu är jag så där härligt avslappnad i alla muskler och ska fixa i ordning en tallrik med jordgubbar! Söndagar blir verkligen vad man gör de till :)
fredag 3 juli 2009
Cykla till Spanien?
Vore det inte grymt coolt att cykla till Spanien nån gång i livet. Jag googlade lite om detta och fann denna artikel! Ännu coolare vore det såklart att även ta färjan från Spanien över till Marocko, med andra ord till och med till en annan kontinent!! Sånt här faschinerar mig, synd bara att det inte är så många som nappar på mina ideér ;)måndag 29 juni 2009
15 km

15 km löpning idag direkt efter jobbet. Det var sååå varmt ute, tropiskt! Tempot var nog inte det bästa i värmen men det var inte tanken heller, kilometrar var tanken :) Jag ska arbeta mig upp i långpass-distanser igen. Löpningen känns så bra nu!!! Det känns sååå kul!!!
torsdag 25 juni 2009
Dagen efter maraton
Hahaha... Jag höll på att skratta ihjäl mig när jag såg denna reklamfilm som ska illustrera hur det kan kännas dagen efter ett marathonlopp, ni måste se! :)
Etiketter:
Filmer
onsdag 24 juni 2009
TUSINGAR

Igår provade jag på tusingar på bana med Michel. Fast vi sprang "bara" 800-ingar. Först värmde vi upp 5 varv (dvs 2km) sen körde vi 8*800 meter. Det var jobbigt och jag tror (och hoppas) att den här sorters träning var supergivande. Hehe, med andra ord värt mödan så att säga ;)
Gjorde dock en liten miss, jag hade ingen klocka med mig! Det hade varit bra och intressant. Kul att se på vilken tid man springer och om man gör framsteg längre fram, samt bra att hålla koll på "ståvilan" . Jag får komma ihåg det till nästa gång helt enkelt =)
måndag 22 juni 2009
Imorgon ska jag testa det där..
...med TUSINGAR! :) efter tips här på bloggen har jag läst lite på nätet och insett att det nog är rätt bra det där med att springa 1000 meter och sen vila, 1000 till och sen vila osv. Hittade bra info om detta på maraton.se. Många verkar vara mycket positiva till den effekt som detta haft på farten.
Hur många tusingar jag ska/bör köra vet jag inte. Ska sova på saken... vill köra hårt men ändå inte pressa kroppen alldeles för mycket, hm svårt med sånna avvägningar..
Vad rekommenderar ni som "varit med förr"?? ;)
Hur många tusingar jag ska/bör köra vet jag inte. Ska sova på saken... vill köra hårt men ändå inte pressa kroppen alldeles för mycket, hm svårt med sånna avvägningar..
Vad rekommenderar ni som "varit med förr"?? ;)
lördag 20 juni 2009
Mot nya mål!
Jag vill springa tjejmilen på 46 minuter i år. Det snabbaste loppet som jag genomfört milen på är 48.39, så drygt 2,5 minut ska med andra ord "kapas". Tränar jag smart i sommar så tror jag att jag kan lyckas. Kollar man på resultatlistan från tjejmilen förra året så kom tjejen som sprang på 46 minuter på plats 277 av dem 9250 tjejer som hade tidtagning. Det skulle kännas bra! Det är ju ca. 25 000 tjejer som springer tjejmilen men man kan välja om man vill ha på tid eller inte. Personligen så förstår jag inte varför man skulle vilja delta i ett lopp utan tidtagning, men alla är ju inte som jag :)
Det är vissa saker jag bör tänka på om jag ska kunna bli snabbare.
*Äta bra mat, kanske ev. gå ner 2-3 kg
*köra löpning endast varannan dag, alltså vila en dag emellan eller alternativträna. För att undvika skador.
*"klocka" mig själv regelbundet på milen, i tävlingstempo.
*Intervaller och backträning
Nån som har mer tips??
Det är vissa saker jag bör tänka på om jag ska kunna bli snabbare.
*Äta bra mat, kanske ev. gå ner 2-3 kg
*köra löpning endast varannan dag, alltså vila en dag emellan eller alternativträna. För att undvika skador.
*"klocka" mig själv regelbundet på milen, i tävlingstempo.
*Intervaller och backträning
Nån som har mer tips??
Etiketter:
Mål
fredag 19 juni 2009
Glad midsommar!

Idag har vi firat midsommar med Daniels familj och släkt, väldigt trevligt och god mat!
Det har regnat som tusan här i Stockholm hela kvällen men på förmiddagen kunde vi sitta ute i solen en stund allafall.
I morse hände något oväntat, jag fick med mig Daniel på en löpar-runda. Solen sken, fåglarna kvittrade, det var en underbar start på denna dag!
tisdag 16 juni 2009
Lycklig som en ko på grönbete...
... var jag ikväll på den första riktiga löpar-rundan sedan Maran. 2 veckor och 3 dagar har benen och huvudet fått ägna sig åt andra aktiviteter, en behövlig paus. Men nu så var det underbart att få komma ut och springa igen! Jag hade tänkt mig en lugn runda på 5 km men ändrade mig nästan på en gång när jag kände hur bra kroppen faktiskt svarade. Så det blev 1 mil istället, med flera snabba "tok-spring-rusher". En helt kravlös löpar-runda som förvandlades till 10 km ren lycka! Underbart!
lördag 13 juni 2009
Sommartider HEJ HEJ!!

Spanien-resan är bokad och jag är så glad för det. I år känns det som om jag behöver mitt älskade paradis i spanien mer än någonsin! Det finns ingen plats som ger mig så mycket inspiration som där. Det finns inget ställe där jag är så totalt avslappnad och avstressad som där. Det finns ingen plats där jag verkligen kan leva i nuet som där. Och vet ni vad, det finns ingenstans där min löpning är så bra som där!
onsdag 10 juni 2009
Vad får man inspiration av en dag som denna?
Idag har jag haft en riktig "fuldag"!Förstår ni vad jag menar när jag säger fuldag? Ni vet, en sådan där dag som börjar med att man bara önskar att man fick ligga kvar under täcket när väckarklockan på mobilen ringer. "Ringer" är föressten fel ord; "trakkaserar" känns lämpligare! Vem fasiken uppfann "Snoozfunktionen" egentligen? Var det verkligen så smart? Man trycker in knappen ett par gånger och fortsätter drömma om semestern eller något annat trevligt tills man med ett ryck vaknar igen och inser att man har sjukt jävla bråttom. "Snooz" drar ju faktiskt bara ut på lidandet! Regndropparna smattrar mot fönsterbläcket och allt känns motigt. Öppnar garderoben. Helt oinspirerad drar man åt sig det tråkigaste plagget, bara det är varmt och skönt. Det är lågtryck och fuktigt i luften, håret har sett för jävligt ut. Mitt hår har aldrig gillat fukt. Ush, hela dagen har jag kännt mig så mosig och bara velat hem. Ett tag när jag tittade ut genom fönstret på jobbet så tänkte jag till och med att det såg ut som en novemberdag ute. Allt har bara känts så menlöst och som sagt oinspirerat idag. Jag har varit på simhallen ikväll allafall, allt kändes lite bättre efter att jag bastat, det var härligt! Jag försöker även njuta av tanken att vi bokade våra spanienbiljetter igår. Jag funderar även på att städa ur och fixa min garderob i morgonkväll. Dags att använda snygga sommarkläderna! Det är ju faktiskt bara början på Juni än så länge, hela sommaren har jag framför mig, Livet är ju på topp! I morgon är en bättre dag!
lördag 6 juni 2009
Nya krafter
Veckan som gått har det inte blivit många träningspass för mig. Min ena fot har svullnat upp och blivit blå efter maran, jag tycker nästan att det börjar att bli lite komiskt med alla åkommor just nu. Jag lovar jag är ingen hypokondriker, har bara lite otur verkar det som. Hur som hellst så känns det ändå lugnt, jag har ju inget lopp på G de närmsta veckorna så jag kan träna smart och känna efter på dagsformen. Just av denna anledning så har jag bestämt mig för att avstå från sommarträningen med Team Stockholm Marathon. Jag har känt mig jättesugen och har velat fram och tillbaka hela veckan. Men pga. att mina ben krånglat så på sistone så vill jag inte ha inbokade pass och pass som jag har svårt att "bryta" om jag känner att det gör ont. Jag vill med andra ord gå på känsla nu ett tag framöver och lyssna på kroppen. Men tro inte att jag ska ligga på latsidan i sommar. Alternativ träning ett par dagar i veckan är det som gäller om jag känner av benet, såsom spinning, långpromenader, styrketräning och simmning. Jag ska försöka stärka mina vrister också, under tandborstningen, morgon som kväll.
Idag sprang jag föressten 3 km, sen provade jag för första gången Sats Core Puls, med missnöje. Det var säkert jättebra träning egentligen, men passet innehöll massor av hopp, vilket inte alls kändes bra i nuläget.
Men som sagt, så har jag i övrigt inte alls tränat så mycket i veckan. Efter ett stort lopp som Maran så kändes det lite konstigt dagarna efter. Så det har tagit några dagar för mig att hämta krafter igen och börja sakna och längta efter löpningen. Dagarna efter maran så låg inte löpning på favvislistan precis, men nu börjar den återfå sin position. Nu är det bara att njuta över Maran som insats och ta vara på ljumma sommarkvällar med "springpjukken" på, LÖPNING ÄR JU BÄST PÅ SOMMAREN :)
Idag sprang jag föressten 3 km, sen provade jag för första gången Sats Core Puls, med missnöje. Det var säkert jättebra träning egentligen, men passet innehöll massor av hopp, vilket inte alls kändes bra i nuläget.
Men som sagt, så har jag i övrigt inte alls tränat så mycket i veckan. Efter ett stort lopp som Maran så kändes det lite konstigt dagarna efter. Så det har tagit några dagar för mig att hämta krafter igen och börja sakna och längta efter löpningen. Dagarna efter maran så låg inte löpning på favvislistan precis, men nu börjar den återfå sin position. Nu är det bara att njuta över Maran som insats och ta vara på ljumma sommarkvällar med "springpjukken" på, LÖPNING ÄR JU BÄST PÅ SOMMAREN :)
Etiketter:
Skador
måndag 1 juni 2009
Missnöjd med sina prestationer
Idag fick jag frågan; "Är du ledsen för att du inte sprang maran på 4 timmar som du hoppats på?" Mitt svar blev givetvis "NEJ ABSOLUT INTE" Helt ärligt. Jag skulle aldrig tillåta mig själv att bli missnöjd. Så som jag tränat, så som jag kämpat... i snöstorm, snöslask och minusgrader. Tidiga morgnar och sena kvällar. I hetta och solsken. Uppför backar och trappor. Ensam och med sällskap. I regn och i rusk. Långa pass och korta pass. I medvind och motvind. I ljus och i mörker.
Min träning är med andra ord väl investerad oavsett vilken tid jag som jag sätter Maran på. Vilket otroligt hemskt svek mot sig själv om man känner sig misslyckad efter att ha sprungit 4,2 mil! Alla som genomför ett maraton är vinnare i mina ögon, det är ju faktiskt en extremt krävande distans. Sen är det såklart kul att ha önskade mål-tider och sträva efter att bli snabbare. Det tycker jag med, det är jättemotiverande. Men man måste ha respekt för sig själv och sin kropp, och "stå" på sin egen sida, hur det än går.
Kanske sätter jag 4 timmar på min nästa mara eller kanske inte. Kanske springer jag snabbare än 4 timmar kanske springer jag långsammare. Det får framtiden visa!
Min träning är med andra ord väl investerad oavsett vilken tid jag som jag sätter Maran på. Vilket otroligt hemskt svek mot sig själv om man känner sig misslyckad efter att ha sprungit 4,2 mil! Alla som genomför ett maraton är vinnare i mina ögon, det är ju faktiskt en extremt krävande distans. Sen är det såklart kul att ha önskade mål-tider och sträva efter att bli snabbare. Det tycker jag med, det är jättemotiverande. Men man måste ha respekt för sig själv och sin kropp, och "stå" på sin egen sida, hur det än går.
Kanske sätter jag 4 timmar på min nästa mara eller kanske inte. Kanske springer jag snabbare än 4 timmar kanske springer jag långsammare. Det får framtiden visa!
Etiketter:
Funderingar,
Mental träning
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
