Den viktiga vilan inför loppet

Jag tror att det är ganska vanligt att många löpare har en rädsla för att vila inför lopp.
Jag tycker också att det är lite småjobbigt.
Dock så tror jag att det är mest mentalt som det är problematiskt. Rent fysiologiskt tror jag nämligen att för mycket mängd/eller för hårda pass nära inpå loppet har förstört mångas chanser att prestera bäst när det som mest gäller.
Hur mycket man ska skära ner inför ett lopp är självklart individuellt .
För egen del har det ofta gått bra när jag känner ett springsug och har fräscha ben när jag står på startlinjen. Under tävlingsveckan tar jag bort så mycket som möjligt av det som inte är tävlingsspecifikt. Jag försöker behålla intensiteten genom att köra ett snabbare pass nära tävlingsfart. Det körde jag i tisdags, en femma i 4:30-tempo. Så jag är så redo som jag kan vara nu. Ett så kort pass som ynka 3 km ska jag springa i morgon, dagen innan loppet, för att få lite blodgenomströmning.
Men mentalt mina vänner, så är nedskärningen av träningsdosen rätt tuff.
Jag har i ärlighetens namn klättrat lite på väggarna här hemma ikväll.
 Jag har ifrågasatt mig själv ett antal gånger varför jag tyckte att en hemma-kväll ensam var ett sådant fantastiskt bra och skönt sätt att spendera kvällen på?!
Jag har passat på att storstäda här hemma med "Sugarman/ Rodriguez" i öronen.
Nu har jag precis givit upp och knäppt några kort med pop-booth, "foto-automats-appen".

 Så spännande är mitt liv denna fredagskväll! 
Ballt va?! ;-)