Den tanken som står på bilden ovan var som ett rullande
mantra för mig igår när jag var på spinning.
Ja ni läste rätt, jag var på
spinning… här i Spanien!
Jag hade googlat fram gymmet hemma i Sverige, så jag
hade aldrig varit där tidigare. Eftersom jag har haft skadebekymmer nu under
våren så ville jag så gärna fortsätta att köra lite alternativa pass.
Vad jag inte visste då var att jag skulle få med mig mamma
på sitt livs andra(!!) spinningpass.
Det tycker jag är så kul med mamma; att hon
inte bangar på att prova nya saker. Det är så hon är! Jag ska inte skriva att
hon är totalt orädd och hoppar på vad som helst. Utan det är just det som är
det häftiga, att hon kan ge sig på saker som hon kanske känner sig lite osäker/obekväm
med till en början. Hon gör det liksom ändå. Hon ger saker och ting en chans
och jag beundrar henne mycket för det. Jag tänkte på det och log stolt för mig
själv när jag såg henne i spegeln där under spinningpasset, där hon trampade på
som en galning!
Varför det just var mantrat (på bilden) som rullade i huvudet
och inte typ ” den bästa träningen är den som blir av” Var att vi hade tagit oss till Chiclana, ett
par mil bort, tidigt på morgonen. Visserligen med bil, men ändå. Någon
fincyckling var det med andra ord inte tal om efter en sådan här "satsning". Hade
jag tagit mig hela vägen dit så skulle det banne mig cyklas! ;-)
Det var precis vad
jag gjorde. 55 minuter hårdkörning på ett jättefint stort och fräscht gym. Bra
cyklar, och ett lyckat pass med bra
musik!
”Spinning inne? på semestern?” kanske någon tänker och rynkar på näsan…
men jag tycker inte att jag missade något på grund av det. Det var snarare en
bra start på dagen som gjorde mig både pigg, glad och förhoppningsvis lite mer
vältränad ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar