....vad menade jag med det då?
Jo, i morse hade jag planerat att springa tillsammans med Minna vid 8:30 men när mitt jobb hörde av sig och undrade om jag kunde hoppa in idag så sa jag "ja" omedelbart och fick därmed stryka morgonlöpet.
När jag var på väg hem från jobbet kände jag mig lite småseg.
Jag hade lätt, med endast ett knapptryck på telefonen, kunnat avboka spinningpasset som jag var inbokad på nu ikväll men samtidigt så tänkte jag att det vore synd att inte passa på att träna när jag faktiskt inte hade något annat inplanerat. Det handlade om en timmes träning vilket innebar att det faktiskt även fanns tid kvar till att ta det lugnt efteråt om jag kände för det den här måndagskvällen. Nu förtiden tänker jag ofta så; att jag inte ska slösa bort träningsmöjligheter eller skjuta upp i onödan. Att göra så här, som jag gjorde ikväll (dvs träna när tillfälle ges), får mig att känna mig fri och spontan om annat dyker upp senare under veckan. Träningen är viktig för mig men samtidigt finns det annat i mitt liv som också är det och på det här sättet så blir det lättare att få ihop delarna.
Hade jag inte tränat nu ikväll hade det troligtvis känts jobbigt om något skulle dyka upp senare i veckan och om jag skippade träningen även då. Jag hade fått prioritera det ena eller det andra och jag hade inte känt mig helt nöjd med tillvaron. Nu känns det som om jag ligger ett steg före istället för ett steg efter. Är ni med på hur jag tänker?
måndag 7 januari 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Absolut, förstår precis hur du tänker!
jag håller helt med dig! Sådär tänker ofta jag med och det funkar bra tycker jag :)
Skicka en kommentar