Att ta tjuren i hornen

Det ska jag bli bättre på när det gäller löpningen. Framförallt så funderar jag på det här med morgonpass. Jag ser många fördelar med just morgonpass.
När jag tänker tillbaka på genomförda morgonpass så infinner sig en härlig känsla i kroppen.
-Att äta frukost nysprungen, nyduschad...mmm..
-Att hela dagen gå runt med en nöjd känsla över att redan ha tränat...mmm...
-Att se dagen vakna, känna stillheten och tystheten utomhus mmm...
Det finns även en annan positiv och viktig aspekt, det är nämligen ett väldigt bra sätt att få in träningen i vardagen. Utan att löpningen behöver konkurera med andra goda saker i livet. På morgonen så konkureras ju inget annat ut förrutom lite sömn. Jag vill inte alltid springa på morgonen utan se morgonpassen som en bra möjlighet att få in löpningen, trots en kanske hektisk vardag! Det är ju faktiskt ett himla bra alternativ. En sak som jag verkligen lärt mig när det gäller att få kontinutet på träningen är att det gäller att se möjligheterna!!!!
Så många gånger har jag tänkt på det när folk säger att de "skulle vilja men inte hinner". Ibland så måste man fokusera på möjligheterna helt enkelt och inte bara stirra sig blind på alla hinder!
Så vad menade jag då, med att ta tjuren i hornen för min del?! Jo att jag borde utnyttja morgonpassen möjligheter mer!
Jag ska erkänna att det hänt alldeles för många gånger att jag tänkt mig ett morgonpass och sedan skippat det ändå. Då har jag tänkt "Jag tar det senare. Jag är trött" Men varför då egentligen, varför skjuta upp något som jag har tänkt mig?! Varför skulle senare vara bättre än nu om jag nu planerat för detta??! Visst ibland så kan man ju frångå planen men i regel inte. Jag tror inte att det är bra att göra det för ofta. Så istället för att fundera och vela på"om jag inte istället ska göra det senare" så ska jag bli bättre på att inte känna efter så mycket inför ett morgonpass. För jag kommer aldrig att vara sugen på löpning så fort jag slagit upp ögonlocken, så är det bara! Men när jag väl kommit ut så kommer jag dock att i de flesta fall ändra mig och tycka att det var bra att jag kom ut! För jag har ju aldrig ångrat ett morgonpass?! :)
Och inte ångrade jag denna morgonens pass heller, då jag trotsade morgontröttheten och gav mig ut på ett milspass! Hur skönt som helst, och kaffet smakade mycket godare än vanligt nysprungen, nyduschad! :)

Ser ni vilken mördarklocka jag har, den går det inte att ignorera hur trött man än är!