GOTT NYTT ÅR!

...om några timmar så drar jag i väg till värmen! ÄNTLIGEN! Jag vet inte hur det kommer att gå med bloggandet där borta i jordanien, men någon gång då och då ska jag väl lyckas kika in på bloggen och säga hej i allafall! Nu så tycker jag att vi tackar så himla mycket för år 2010, som varit fantastiskt, och välkommnar och firar in år 2011!
GOTT NYTT ÅR !!!!!!!!!!!!!!!

Tack snälla ni...

...som kommenterade mitt förra inlägg! Som vissa av er kanske har märkt så har jag många favoritcitat, det här är ett av de; "framgång ger många vänner, nöden prövar dem!" Det kan ju tyvärr vara så att man i tuffa motgångar i livet sorgsett inser att vissa vänner helt enkelt inte finns där. Så detta favoritcitat passar ju inte alls in i detta sammanhang egentligen. Jag kom bara och tänka på det citatet och ville föra fram det kloka budskap som det bär med sig. För lite ont i en ljumske är ju faktiskt en väldigt, väldigt liten motgång, absolut ingen nödsituation! En baggis! Men ändå, skador, det är väldigt, väldigt irriterande för träningsmänniskor som vi. Så kommentarerna de värmde faktiskt. Att NI som kommenterade tog er tid, gav tips, och uppmuntran, det uppskattar jag! TACK!

Förnuftiga val "suger"

Jag är ledig och i morgon så har två vänner frågat mig om jag vill springa...och jag vill, verkligen!! Men jag tvingar mig själv att säga nej. Jag inser att det onda i ljumsken bör tas på allvar. Jag vet inte varför det gör ont faktiskt, varför kommer det nu? Vad har jag gjort för fel? När jag drar upp knät mot magen så smärtar det en hel del. Jag tycker att det suger att behöva säga nej till sådant som jag egentligen vill göra. Samtidigt så är jag så rädd för skador att jag inte kan ta risken. Kroppen försöker väl skicka signaler om att vila annars skulle det väl inte göra ont. GAAH! Detta måste verkligen gå över så fort som möjligt, annars blir jag galen!

Ett pass med Micho

Jag sprang en mil idag igen tillsammans med Micho. Vi tog det ganska lugnt men det kändes fortfarande lite i ljumsken. Det gör inte så ont när jag springer, det är mer efteråt. Nu så har jag smörjt in med voltaren gel och hoppas på det bästa. Ikväll så ska jag börja packa så smått inför resan och sedan äta en god fruktsallad... yammi! Jag har tröttnat på godis efter dessa juldagar, det blir för mycket snacks! Igår kväll så var jag på bio och såg svinalängorna. Jag brukar alltid vilja ha något gott när jag går på bio men igår så kände jag mig nästan äcklad av godis och var inte alls sugen, nu så vill jag ha frukt och nyttig mat igen, det mår jag bäst av!

Ett trevligt pass

I dag så tog jag pendeln till Sollentuna för att möta upp min fina kompis Michel. Han bor sedan ett par månader tillbaka i Malmö men är här nu över julen. Vi hade såklart bestämt oss för ett löp-pass. Vi sprang och sprang och vi pratade och pratade. Tiden gick alldeles för fort och efter drygt 14 km så skildes våra vägar. Som tur är så hinner vi nog ses igen innan jag drar till Jordanien nu i helgen :) Jag hade tänkt att ta tunnelbanan från kista tillbaka hem så jag sprang dit, när jag väl kom dit så tänkte jag att "äsh" Och fortsatte istället hela vägen hem. Totalt så blev det 22 km. Hela passet kändes toppen förutom att min ena ljumske känns lite konstig. Jag har aldrig haft problem med ljumskarna förrut och vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till detta, hoppas det går över!

God jul!

Jag hade en jättemysig julafton och även "juldag" idag! Jag fick massor med fina julklappar och åt god mat. I morse så köpte jag även för dryga tusenlappen en present till mig själv!! ;) Jag anmälde mig nämligen till BERLIN MARATHON 2011!! Jag har länge tänkt att jag skulle vilja besöka berlin då jag hört så mycket positivt om staden från vänner som varit där. Att de även råkar arrangera ett av världens absolut bästa marathonlopp gör såklart inte saken sämre. Det är många månader kvar men jag ser minst sagt framemot det! :)Nu ska jag på fest, skål! ;)

-15 kallaste dagen hittils

Jag känner mig så nöjd med tillvaron just nu, nöjd för att jag kom i väg på långpasset trots avhoppat sällskap. Ipoden var ett bra sällskap det med. Jag landade på 21 km och hade det inte varit så kallt som -15 och att jag kände mig väldigt törstig så hade jag nog fortsatt lite längre. Kroppen frös jag inte alls om, det var ansiktet som kändes bortdomnat. Nu så ska jag slänga ihop lite käk och sen så blir det mys i soffan för hela slanten. :)

Är som sagt rätt nöjd för nu så har jag JULLOV!!!! ;) Fast i ärlighetens namn, så kommer jag nog att sakna skolan lite, eller i allafall vara glad när jag åter är tillbaka :)

Motivationsdipp

Idag så skulle jag springa långpass med Minna men två timmar innan vi skulle iväg och springa så kunde hon inte längre.

Helt plötsligt så kändes långpasset inte alls lika lockande. Känner ni igen er i det här? När det inte blir som man tänkt sig så kan det vara svårt att ställa om sig. Jag menar jag kan ju springa själv. Jag tycker att det är jätteskönt att göra det också. Men ni vet när man ställt in sig på sällskap...jaa då är man ju inställd på det, då vill man ju ha det. Därför så känns det lite tungt att snöra på mig skorna nu och ge mig i väg långt, långt, långt i snön. Men ändå så vill jag ändå, så jag ger mig iväg och ser hur det känns... ipoden kan ju faktiskt vara ett rätt trevligt sällskap den med!;)

När det är sommar så får jag minsann nästan aldrig motivationsdippar...

Ibland så blir det inte som man tänkt sig...

Idag så har jag handlat de första julklapparna. På många facebook-statusar så har folk skrivit att de ska ut och handla de sista julklapparna men jag handlade alltså de första. Jag hoppade över Hässelbylöpningen och åkte på en löplabbet utförsäljning istället, som olyckligtvis var samtidigt. Efter att ha shoppat i ett par timmar så var jag hemma igen och efter en snabb mellis så skyndade jag till Sats för att köra lite kvalite´pass på bandet. Men jag fick ge upp tanken. Värmde upp i 5 km i lugnt tempo. Jag hade tänkt köra ett par 800-ingar men efter den andra så ville kroppen inte mer. Jag hade 0 energi och kroppen svarade inte alls. Jag vet inte om det beror på dålig uppladdning eller om det är tomte-tåget som fortfarande sitter och smyger lite i benen? Hur som helst ingen fart fanns det idag och jag la ner tanken på att fortsätta med intervallerna, så totalt så blev det 10 km och efteråt så satt jag i bastun, så skönt! Någon gång i mitt liv så ska jag banne mig ha en egen bastu, vore ju underbart!

Nu drar jag på långpass...

Personligen så anser jag att det är rätt lyxigt att få starta dagen på detta sätt, vad tycker ni?

Ny hobby?

... vem vet? kanske... :) mysig kvällsläsning i soffan blir det i allafall med en ny tidning!"Förrut Runners world och nu yogatidning??...hm"

Självklart så konkurerar ingenting ut min älskade löpning;) men(!) det ena behöver väl inte alltid utesluta det andra?! :) Livet är som ett smörgåsbord och det är bara att ta för sig, heter det och det är precis så som jag strävar efter att leva mitt liv! Yogan har gjort mig nyfiken, jag är nyfiken på dess effekter! Jag vill utforska, se om det är något för mig. Kanske kan yogan rent utav på köpet göra mig till en bättre löpare!? Vi får väl se vad jag tycker. För jag anser inte att man bara kan testa några fåtal gånger. Precis som med löpningen så tror jag att man måste ge yogan en chans att visa sitt rätta jag. Så om tomten bara är tillräckligt snäll och ger mig ett yogakort så .... ;)

Stela muskler...

Jag känner ett stort behov av yoga just nu, jag ska nog pallra mig iväg på ett pass på Sats ikväll. Jag funderar även på att önska mig ett bikram-yoga-kort i julklapp. Fasiken vad bra det måste vara för kroppen! Önskar ni er något träningsrelaterat i Julklapp??!

En bra söndag

Idag så har jag fixat och donat med lite allt möjligt;tagit sovmorgon, sprungit en runda i solsken, ätit en fantastisk frukost i soffan framför tvn, varit en vända på Ikea, övningskört på riktig väg för första gången, ätit god mat, sett på en film med Daniel och finaste hundarna och ätit en jättegod middag! Inte en helt fel söndag, utan precis vad jag behövde. Veckan som för mig var en lugnare variant på tränings fronten har sett ut så här;

32 km a´4:a pass. Precis enligt planen, jag behövde en lugnare vecka.

Igår hela dagen så följde jag med spänning Mirre och Alex galna utmaning, 12h löpning på varsitt håll. Alex kammade hem segern med endast 400 meter(!!!) Så jämna!!! Att springa över 9 mil är verkligen galet långt, mer än två marathon, helt otroligt!

Jag vill satsa!

Jag bara känner det i hela kroppen. Jag vill satsa på löpningen framöver! Jag vill utöka mina kilometrar i veckan, bygga upp kroppen, äta mat som jag mår bra av och rusta mig ordentligt inför loppen år 2011. Jag har mina drömtider som jag så gärna vill nå upp till och jag njuter verkligen av träningen just nu. Man vet ju aldrig hur det går på vägen men jag vill utan tvekan springa under 3:30 på marathon. I år så sprang jag på 3:40 så jag tycker ju att jag borde kunna klå det!? Jag ska kämpa för det i allafall!!Har ni några tidsmål ännu? Vet ni vad jag ska göra nu?? :) Ut och köra bil!!! Det blir tredje gången som jag sitter bakom ratten och jag fullkomligt älskar det! Jag vill lära mig mer, mer,mer! :) Inte visste jag att det skulle vara så här kul! :) När jag slitit mig från ratten så ska jag ut och äta middag inne i stan, ska bli trevligt! Hoppas ni får en härlig kväll!

Snicksnack-löpning...

...blev det i kväll tillsammans med superhärliga Suss! Vi sprang runt sjöarna i Sumpan och rätt som det var så hade vi nästan lyckats skrapa ihop 12 km! Jag brukar ibland tänka på att många säger att de inte har tid att springa. Men enligt mig så blir allt vad man gör det till och hur man väljer att se på saker. Jag tycker tex att löpning är ett bra sätt att umgås med andra på och skulle jag inte ha tid att umgås med andra människor så vore mitt liv rätt så meningslöst.

Vissa sitter hellre på ett cafe´än tjattrandes i ett löpspår, så är det.

Men jag tycker det är synd att inte fler förstår att man faktiskt inte alltid behöver välja. Dra med kompisen på "snick-snacklöpning"(om det går så att säga). Visst har jag kompisar som inte tränar och de tar jag gärna och gör annat med, men de som springer, ja då blir sällan fikat ett alternativ, då passar man på och springer.

Träning ska inte vara som ett extra stressmoment i vardagen, så vet jag att det tyvärr är många som känner. Det behöver verkligen inte vara så utan kan istället vara något att se framemot, något att längta till. Gör det kul! Jag känner mig definitivt mycket mer nöjd i kroppen nu än om jag struntat i träningen och bara fikat bort hela kvällen! Så att man inte har tid handlar ofta om att man prioriterar annat, vill man så kan man! Jag och Suss på vintermaran 6/11; Ett långpass tillsammans med typ 20 andra en lördag! Löparfest! :)

5 km och tillbaka på banan

5 km sprang jag ikväll tillsammans med Daniel och jag kunde konstatera att jag är tillbaka på banan, inga höftkänningar i allafall ;) Jag kommer att ta det rätt så lugnt ändå i veckan och köra på igen på riktigt först nästa vecka. jag är så glad att jag "hittat" löpningen, jag tycker om det så otroligt mycket! Trots att jag och Alex skämtade i Lördags om att det kanske var dags att byta hobby, när vi satt där i soffan på festen med våra höftproblem, hehe... men näe...skulle inte tro det ;)! Lite höftproblem efter 5 mil kan jag faktiskt leva med ;)

Ännu en bild på oss från i Lördags!

Tomteloppet 2010

I lördags så var det äntligen dags! Dags för en efterlängtad dag då Tomteloppet skulle gå av stapeln. Som vi väntat och sett framemot detta. I somras så sprang vi i stort sett samma sträcka, det vill säga den fina sträckan mellan Jönköping och Visingsö.
Nu så var vi alltså rustade för ett nytt äventyr, fast med helt andra förutsättningar vädermässigt. Men det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder, så sant! Vi åt en stadig uppladdningsfrukost på Persgården, givetvis god Mysli och gott kaffe! När vi väntade på att ta färjan från Visingsö på morgonen för att möta upp alla i Jönköping för att sedan springa tillbaka till Visingsö, ;) så var stämningen på topp och det pirrade lite av förväntan i magen!

Runners five Thomas, jag, Miranda, Suss och Alex. redo att ta dagen ;)

kl. 12:00 mötte vi upp alla andra förväntansfulla och glada löpare på Jönköping station.Det var en härlig stämning och det fanns en förväntan i blicken hos alla, väl medvetna om att vi hade en lång och utmanande dag framför oss. En resa som vi skulle ta oss igenom tillsammans! Vädret var faktiskt perfekt, endast ett par minusgrader och solen tittade även fram titt som tätt. Det är så underbart att träffa andra löpare på det här sättet. Trots att man aldrig setts förrut så finns alltid det gemensamma temat, intresset löpning, att prata i timmar om. Alla har sina egna utmaningar, minnen och storys om vad löpningen betytt/betyder för just en själv. Det är jättekul! Det första riktiga stoppet blev på Kaffe o kackel efter 18 km. Där hade cafe´ägaren förberett för vår ankomst med dukade bord och färdiggjorda smörgåsar! Så mysigt! Det var skönt att komma in i värmen också och få vila benen en stund. Efter ca. en halvtimme fortsatte vår färd.

Förrutom stoppet vid Kaffe o Kackel så tog vi även små viktiga vätskestopp. Gatorade hade sponsrat eventet så vätska hade vi så att det räckte och blev över i följebilen som Anders, Suss man körde, förutom att förse oss med vätska så tog han även kort längs hela loppet, riktigt uppskattat! Det var roligt att så många la märke till oss när vi kom springande. Längs vägen tutade bilar, folk gjorde tummen upp, gångtrafikanter klappade händerna och kom med glada tillrop. Jag reflekterade över reaktioner som jag fått innan detta äventyr i form av "ska ni verkligen, är det inte lite väl kallt" osv, men vet ni just då så ville jag verkligen inte vara någon annanstans, jag stormtrivdes med tillvaron. Visst var det tungt stundtals men det hör väl till när man springer så långt som 50 km. Det ska vara lite utmanade, men man gör det ändå. Det är ju då som man faktiskt inser vilken kapacitet man faktiskt har, hur mycket man kan om man bara vill!När det började skymma så var vi så tacksamma mot både Craft och Adcap som hade sponsrat oss med reflexvästar. Många bilar bromsade in och såg oss på långt håll och innanför bilrutan möttes man i flertalet av fallen av förvånade ansiktsutryck. Efter många härliga kilometrar så nådde vi till sist Gränna. Där var det moddigt och jag försökte fokusera så mycket som möjligt på underlaget, lite rädd för att ramla. Lugnt och sansat, bit för bit. Vi hann med en tidigare färja än planerat och våra klockor visade då 40 km. Det innebar att ytterligare 10 km återstod innan vi skulle nå 50 km. Så den sista milen sprang vi på ute på Visingsö. Det var becksvart och inte upplyst men några stycken hade pannlampor på sig. Detta var den tuffaste delen för mig. Kanske hade jag stelnat till under färjeturen eller spänt mig för mycket i modden i Gränna eller rent av bara börjat känna nu att jag faktiskt sprungit en bra bit.För jag hade ont! Höger höft/ljumske ville liksom inte längre samarbeta Alex hade samma sorts krämpor och jag var så tacksam över hans stöd den sista biten. Han peppade trots att han själv hade ont, gav mig vatten, salttabletter och gel. Vi skulle klara detta, så klart, det var inget snack! Tillslut så nådde vi allafall 50 km och jag kände mig trots tröttheten i kroppen hög på livet! Vilken fantastisk dag!!! Vid det här laget var det bara att svira om för julbord och fest på Visingsö Hotell och Konferens.Det var riktigt party på kvällen. Vissa dansade men jag ville inte utmana ödet. Jag hade ont i höften och att dansa och riskera någonting fanns inte, men det gjorde mig absolut ingenting. Jag snackade bort ett par timmar i en välförtjänt soffa i stället med trevlig sällskap. Samtidigt som jag njöt av känslan att ha sprungit 5 mil! Vilken dag! Tack ALLA för en helt fantastisk helg!!!! Njut av era prestationer och känn er stolta! Jag beundrar er alla, inklusive mig själv, till 1000 efter detta!!!, Fyfan va vi är bra! Jag vet att det är andra som också beundrar oss, för omtalade det är vi! ;)

Tomtetåget

Sitter här i soffan efter en fantastisk helg i löpningens anda. I morgon kommer jag att skriva och berätta för er om hela äventyret, håll till godo! ;) När denna bild togs så hade vi gårdagens underbara dag, 50 km, framför oss!

Nu så bär det av...

...mot Jönköping. Vi drar en dag tidigare och styr upp de sista detaljerna inför morgondagens tomtetåg på 5 mil! Det ska bli superroligt! Omtalat har vårt äventyr blivit också! Detta ska bli så kul och väskan är packad med lämpliga vinter-löparoutfits! Vi ses där alla som kommer med i morrn! :) Detta kommer att bli ett äventyr som vi sent kommer att glömma!

Planer, jag gör som fåglarna!

Jag drar till varmare breddgrader, efter nyår så bär det av till Jordanien! Sola, äta gott och såklart springa! Så gött!