Jag känner mig verkligen motiverad i träningen/löpningen just nu! Det känns verkligen bra och det har känts så länge nu! När hade jag en riktig tränings-svacka senast? När var jag skadad senast? Visst känns det motbjudande i bland att snöra på sig löparskorna och bege sig ut i det grå-ruskiga. Visst känner jag mig lagom sugen för ett morgonpass när väckarklockan ringer och jag är dödstrött och bara vill stänga av och somna om. Men! Det känns nästan aldrig så där jobbigt som man tror, när man väl kommer ut och oftast så ser jag ju framemot att få springa, ett härligt avbrott i vardagen och känslan efter ett riktigt bra pass slår mycket!
Mitt problem/risk just nu är snarare att bli övermotiverad än undermotiverad. Kroppen måste ju få vila ibland, men ibland så är jag inte alls sugen på en vilodag. I dag är en sån dag... sitter och pluggar och är grymt sugen på ett avbrott, rensa tankarna med lite löpning. Men med tanke på mitt hårda pass igår så är det förnuftigast att vila. Vilken tur att jag är hund ägare och har mina små promenadkompisar att gå ut med, det är också härligt! :)
3 kommentarer:
Hallå Lina!
Klart det är okej att du länkar till min blogg! Kul med likasinnade som också har höga ambitioner med sin löpning.
Fantastiskt hur mycket energi man får av att träna. Sprang idag tredje passet på tre dagar, har precis som du svårt att tagga ner och låta kroppen vila. Men imorgon blir det vila, tror jag.. Har en innebandyträning på kvällen som lockar..
Lycka till med träningen! Jag kommer fortsätta läsa din blogg och följa dina framsteg. Ser i din historik att du ständigt förbättrat dig på milen!
Vilka sötnosar! :)
Hempa: Nu länkar jag till din blogg, lycka till själv med träningen, det ska bli kul att följa din blogg också :)
Pernilla:Tack!! Jag vet :) mina älsklingar!
Skicka en kommentar