Visualisera!

I morse 06:30 stod jag redo på crosstrainern på sats. Jag pillade in hörlurarna i öronen och framför mig hade jag ett 30-minuter långt konditionspass. Crosstrainern, som jag tidigare skrivit, fungerar bra trots foglossning. Jag tror det beror på att rörelserna är framåtroterande och att man får stöd genom hela rörelsemönstret. Jag kände mig pigg  då jag igår somnade innan klockan 21. Det var igår en av mina värsta värkdagar hittills och smärtan hade under dagen tagit all min energi och gjort mig alldeles matt. Resultatet blev att jag idag 06:00 vaknade utan väckarklocka, pigg som en lärka. Hur som, i slutet av mitt konditionspass på crosstrainern dundrade Aviciis låt wake me up genom hörlurarna. Jag fick ett så härligt rus genom kroppen. Jag slöt ögonen. Tog i lite extra och föreställde mig att jag befann mig på upploppet på Berlin marathon. Med alla människor som står och hejar längs sidorna. Det var en fantastisk visualisering och inom mig kände jag en stark längtan. Jag saknar löpning när den är som bäst! Jag fick en kick av detta! Jag vill sakna och längta. Jag tycker att det i detta avseende är en positiv och härlig känsla. Jag har det ju framför mig. Jag längtar inte efter något som har försvunnit, löpningen väntar på mig!:)