Sub40 Sub40 Sub40

Det här med 2013 och mål.
Jag vet än så länge att jag ska springa Prag halvmarathon, Stockholm marathon och Berlin marathon (tror att det fortfarande finns välgörenhetsplatser kvar för den som vill?).
Dessa tre lopp är jag anmäld till 2013.
Det är "läskigt" med tidsmål på längre lopp och inte minst svårt!
Jag vet inte riktigt ännu vad jag satsar/hoppas på när det gäller dessa längre distanser.
Trots att jag bara är anmäld till längre lopp, än så länge, så pirrar det ändå mest varje gång som jag tänker på just 10-kilometers lopp.
Det är nog bara för att jag är så nära.
SÅ nära.
Så nära den där magiska drömgränsen!
Alltså SUB40 på milen mina vänner.
2013 borde ju verkligen bli året då det blir verkligt.
43 ynka sekundrar.
Det borde väl gå att kapa?
Jag borde ju vara kapabel.
Om jag ser mig själv utifrån så tänker jag att jag nog är det.
Det vill säga; om någon annan skulle ha sprungit tjejmilen på 40:43 så skulle jag tänka att den tjejen var kapabel. Ibland kan det vara bra att se sig själv utifrån! ;-)
Jag har alltid sett sub40 som nästintill omöjligt och jag har fortfarande lite svårt att identifiera mig med 40:43... men jag har, i och med att det faktiskt var jag som sprang på den tiden, fått vittring på sub:40, det är ett som är säkert.
Det är dock alltid många faktorer som ska klaffa för att det ska bli verkligt.
Det är mycket som ska ska kännas rätt när man på en löpartävling och siktar på personbästa
Vissa saker går att påverka, andra inte.
Förra året sprang jag bara två milslopp på grund av en elak skada i underbenet.
Två milslopp är enligt mig för lite för att utforska sin fulla potential.
Man måste prova igen,igen och igen!
Men det är lugnt, jag kan prova flera gånger, (om jag inte blir skadad)!
Jag kommer att vara så tålmodig, så tålmodig.
Jag vet att det kommer en dag då förutsättningarna är perfekta.
En dag då kroppen svarar lika bra som på 2012:s tjejmil.
En dag då jag känner mig snabb och stark.
En dag då andningen är stabil fastän fötterna och benen rör sig snabbt.
En dag då kommentatorns röst kommer att ljuda över arenan under slutspurten och ropa ut namnen på löparna som springer strax under 40 minuter..."HÄR KOMMER Liiiiina ". ;-)
En dag då jag kommer att urskilja de stora siffrorna på klockan vid målet som  "39 nånting"   Herre jösses... detta visualiserande gör mig ju helt upp i varv! Varför är det snödrivor ute och minusgrader och inte särskilt lopp-vänligt? Jag får ju abstinens. Vill springa lopp här och nu! Hmppp... Tålamod var det ja... lite pulshöjande spinning ikväll kanske för att hålla syreupptagningsförmågan i schack! viljan att vinna betyder ingenting utan viljan till att vilja förbereda sig...remember...?