Idag så sprang jag en runda på 11 kilometer.
Jag brukar ju alltid beskriva mina rundor och löpningen som så härlig, för jag älskar ju att springa men idag... GAAAH!!! Det var inte alls kul. Det var jättehalt så jag fick ingen bra rytm alls i kroppen. Det gick inte att trycka i från heller och det var jätteslaskigt.
Vid 7 kilometer så ändrades dock mitt sinnestillstånd och jag såg någonting minst sagt upplyftande. Helt plötsligt i allt det grå så strålade solen fram mellan molnen och en löpare kom springande i motsatt riktning mot mig. Han hade ett vätskebälte runt höften och helt plötsligt så tar han upp en av sina flaskor och häller vattnet över huvudet och ansiktet!!!! Jag kunde inte hålla emot ett stort brett leende!!! Vilket fantastiskt vårtecken!! Jag tittade sekunden efter att han passerat mig upp på träden bredvid mig och såg små små knoppar!!!
WOW mina vänner, nu är det minsann inte långt kvar till vi kan lämna mössan hemma!! :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
åhh! fantastiskt, och jag hörde fågelkvitter i mängder idag - gjorde mig så glad :)
Tihi! Det går upp och det går ner... Faktiskt så åkte mössan av sista halvkilometern :-) Jag är ju bara glad att få komma ut nu, men snart... Korttights, linne och kepan mot solen :-) *Längtar*
Fine: Ja visst är det härligt!!! Minsta lilla tecken får en att bli glad.. bland det bästa är nog att det blir ljusare :)
Magnus: Ja det måste gå lite upp och ner, precis som allt annat i livet :) Förstår att du är glad, det är fasiken inge kul alls att vara sjuk!!
I lördags var det fågelkvitter även här men sen kom snöovädret igen på söndagen :( Jag hade planerat för vår nu.. Det räckte med att snön började smälta och vattenpölarna bildades lite över allt och sedan hade jag lämnat vintern bakom mig - tji fick jag..
Skicka en kommentar