|
skip to main |
skip to sidebar
Sitter här och dricker kvällste och tänker att jag måste få i mig tillräckligt med vätska.
Dagen har nämligen bjudit på drygt 2,5 timmes träning.
Jag har legat i med studierna idag och det tycks alltid resultera i att jag tränar mer...?
kanske behöver jag träningen för att pigga upp mig, belöna mig eller helt enkelt för att få en paus i pluggandet? Det blir däremot inte alltid så tuffa pass under dessa perioder, men att komma iväg och träna oavsett intensitet känns liksom bra.
Min klasskompis/granne/vän Minna är likadan, det är himla skönt! I morse spinnade hon, medan jag sov. På lunchpausen trotsade jag regnet och stormen med en 12-kilometare medan hon tog en powernap. Efter detta behövliga avbrott var det dags för pluggpass nummer två fram till kvällen som vi avrundade tillsammans med 90-minuters bikramyoga. Jag har precis kommit hem där från och vätskar upp mig inför morgondagens morgonpass...vilken vecka så här långt!
 |
| Yogastudion...alltid lika mysig! |
- Posted using BlogPress from my iPhone
Godmorgon! Idag försov jag mig. Jag och Minna skulle plugga hos mig idag med start kl. 9:00. Jag vet inte vad som hände men väckarklockan hade visst stängts av;) så när minna ringde på dörren så fattade jag nada...(med ruffsigt hår och ett nyvaket fejs;) Minna såg däremot pigg och fräsch ut och hade redan hunnit riva av ett spinningpass på morgonkvisten; ) Nu har jag dock bäljt i mig kaffe och börjar komma i pluggform.. Ekonomikurs kräver koncentration och ett piggt huvud...  Nu har jag dock en fråga till er... Ibland får jag kommentarer på gamla inlägg vilket jag inte alltid märker... Kan man få något sorts meddelande när man fått en kommentar... Känns jäkligt synd att jag ibland missar kommentarer... Vet ni? - Posted using BlogPress from my iPhone
Mitt sats-kort har inte rykt...I somras när jag förälskade mig i bikramyogan och köpte ett träningskort där så tänkte jag att det var allt som jag behövde och ville, bikramyoga och löpning.
Det var allt jag önskade mig, satskortet låg däremot orört i veckor och jag saknade inte att använda det ett dugg. Det var härligt och varmt ute och sats lokaler lockade inte för fem öre.
Då tänkte jag att jag självklart skulle säga upp det där kortet. .
Men nu börjar "att säga upp satskortet" inte kännas lika självklart längre. Det är höst och jag ser framemot styrkepass och och svettiga spinningpass inomhus...
Jag springer ute året runt men ibland är det skönt att bara få riva av ett alternativpass inomhus, i tunna kläder som shorts och linne och sedan basta efteråt...mmm...
Jag vill dock absolut inte sluta med Bikramyogan...NO WAY!... och så är vi där igen...det blir nog både och fram till i vår ändå.. Nu så ska jag iväg och köra järnet på ett spinningpass... Kommer att bli alldeles, alldeles...underbart...
 |
| Kortet som hängt med ett tag, tror att jag skaffade det 2004 |
- Posted using BlogPress from my iPhone
Jag satt just och funderade på nästa år, jag funderade på vilka stora lopp det blir. Ett frågetecken är Stockholm Marathon. Jag har sprungit Stockholm marathon fyra år i rad och jag har aldrig kännt mig i min bästa form då. VARENDA vår har jag fått problem med mina benhinnor. Det enda tempot som funkat då är "mystempo" och det blir man inte så snabb av. Det har alltid stressat mig att maran närmat sig. Jag har aldrig kunnat förbereda mig på det sätt som jag tror på och vill. Det känns "sådär" Inför Berlin marathon däremot så hade jag en helt annan känsla. Jag kunde hela tiden tänka att jag under sommarmånaderna inte kunnat träna bättre än vad jag gjort och det var en skön känsla.
Jag kände mig förbered och snabbare än vad jag någonsin känt mig inför Stockholm marathon.
Är då värt att springa stockholm marathon?
Om jag inte gör det är dock risken stor att ångrar mig utav bara helvete när det väl närmar sig...
...och så är det det där med New york marathon... de ska ju tydligen strama till kvalgränserna... så det är typ 2012 eller aldrig känns det som... men är loppet verkligen så mycket "bättre" och "häftigare" än andra maror? I andra länder? Eller är det överreklamerat?
 |
| Nöjd efter Stockholm marathon 2011 |
 |
| Superduper nöjd efter Berlin marathon 2011 |
BTW... ska sätta mig senare idag och svara på mail och kommisar... ligger lite efter på den fronten, men jag läser ALLT och älskar att höra från er! :) <3
Efter en vecka med halsfluss så kunde jag i dag förklara mig som fullt frisk!
Full med motivation från Hässelbyloppet tog jag mig ut på en skön milsrunda ikväll. Det kändes, lite förvånande, jättebra! Jag som trodde att jag skulle vara tvungen att "genomlida" ett par riktigt sega pass nu, efter denna sjukdomsvecka.
Efter löprundan väntade storstädning, det känns liksom skönt att städa bort sjukdomen helt, och fräscha till hemmet, som nya handdukar i badrummet osv!
Nu; te, soffa, tv.
Snart: sööööva ;)
Sen: ny, bättre vecka med massa rolig träning!:)
 |
| Goda teer! |
- Posted using BlogPress from my iPhone
Lite tråkigt kändes det att inte vara med idag. Att säga något annat vore inte sant.
Samtidigt så måste jag medge att det faktiskt var kul att stå som publik också, det var spännande!
Det var kul att få heja fram de som jag känner, de som jag lyckades se:)
Flera vänner gjorde bra lopp idag. Vilket var superkul! Det går inte att inte bli inspirerad till löpning när man ser så många duktiga löpare, riktiga kämpar. Särskilt glad är jag såklart över min pojkvän Daniels insats, som trots sin ringa löparmängd tog sig runt riktigt stabilt och lyckades med finessen att springa jämt under loppet med en fin ökning med spurt de sista tre!
Skönast var ändå hans fråga till Uffe efter målågång
"jag fick en sån här( lapp om tömilen) ska vi springa det loppet?!"
hahaha... om han precis passerat mållinjen och har denna sköna inställning så är han, enligt mig, helt rätt ute;)
- Posted using BlogPress from my iPhone
På Hässelbyloppet!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Kärlek på bio om en stund efter en städdag med grillning med föreningen. Det bästa med att gå på bio i kista är helt klart att man kan passa på att spana in kläder innan i gallerian innan...;)  - Posted using BlogPress from my iPhone
....Det känns så just nu.
Jag har inte sprungit sedan i söndags! Jag har aldrig, sedan jag fastnade för löpningen, frivilligt haft löparfria veckor så detta känns märkligt. Eftersom det, i och med Berlin marathon, blivit lite löpning i allafall de senaste veckorna så känns det ännu mer märkligt. Jag saknar formen och känslan som jag hade i somras
Men jag kommer komma tillbaka! Löparglädjen finns där och väntar!
 |
Foto :Lite friskare och återigen nyfärgade
ögonbryn. Hehe... de ser alltid lite fööör mörka ut
de första dagarna, sen blir de perfa ;) Nu passar jag
även på att skylla på att jag är lite sjukdomsblek
och att det förgyller´kontrasten ;) ! |
Penicillinet verkar ha bra effekt måste jag säga. Det beror kanske delvis på att jag helst inte äter det i onödan. När man tar penicillin riskerar man nämligen att utveckla resistenta bakterier som lär sig att tåla antibiotikan som de utsätts för. Det tror jag inte att alla är medvetna om. Isåfall så gäller det ofta första månaden efter att man tagit penicillinkuren, men viss resistens kan finnas kvar i upp till ett år.
Så ta inte penicillin"för säkerhets skull" mina vänner, ni kanske verkligen behöver det längre fram.
Nu är det äntligen helg igen, hemma-mys, städdag i föreningen(där jag bor) och hejjarklack på Hässelbyloppet är mina helg-planer so far!;)
 Sju timmar efter maratonloppet i Chicago för ett par dagar sedan födde Amber Miller en dotter. Det kallar jag en prestation! Läs själva!
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/friidrott/article13760744.ab
  Jag känner mig bättre nu, helt klart. Den höga febern är borta och tro mig, den tog kål på mig! Hemsk frossa om nätterna, så jobbigt, men i natt så sov jag äntligen helt okej. Det som kändes mindre bra fortfarande var halsen, jag hade ont att svälja.Jag har inte haft någon aptit alls utan mest bara druckit de senaste dagarna, så jag känner mig väl allmänt svag. Nacken känns stel som en pinne. Jag tyckte att det var bäst att kolla upp det hela så idag gick jag till doktorn och gick hem med beskedet "halsfluss 10 dagar antibiotika". Jag borde inte smitta längre i allafall, vilket känns bra. Då kan jag ju åtminstone umgås med folk! 10 dagar antibiotika behöver ju inte heller betyda att jag inte tillfrisknar tidigare än så. Jag tror jag kommer att kunna springa lite lätt redan efter helgen, jag hoppas i allafall det! Nu försöker jag bara göra det bästa av situtionen och ha det mysigt på hemmaplan med tidningar, hundar, tända ljus, goda drycker, varma tofflor och mjuka filtar. Andra sjukdomen efter Berlin marathon, efter solsken kommer regn helt enkelt! ;)
Jag har än förkärlek till olika te-sorter. Jag älskar att ha ett stort te-utbud här hemma i skafferiet.
Särskilt på hösten dricks det te, det hör liksom ihop tycker jag.
När man dessutom är sjuk, som nu, är det inget att snacka om, då MÅSTE jag ju dricka te.
Hemma, när jag var liten, så drack vi också ofta te tillsammans på kvällarna, och jag får en varm känsla när jag tänker tillbaka på det. Kanske är det därifrån som känslorna som jag förknippar med just te kommer ifrån? Troligtvis.
När jag och min vän Anna bodde grannar tidigare så tävlade vi nästan om vem som hade det bästa teutbudet ;) Vi kilade ofta över till varann sent om kvällarna över en kopp te. Vi pratade framtid och drömmar. Känslor och ambitioner. Jag glömmer aldrig den hösten... Det var såå mysigt!
Sen har jag en förkärlek till stora,fina, mysiga koppar också... Det förgyller myskänslan!
Hehe, ni ser vilka sorts inlägg det blir när man inte kan träna;)
- Posted using BlogPress from my iPhone
Men fick ett paket som piggade upp mig lite ändå...  Nu måste jag plugga... Är helt slut! - Posted using BlogPress from my iPhone
Hög feber, yr och brutalt ont i halsen. Vad kan det vara? Känns inte som en vanlig förkylning...  Det enda rätta är väl att vila och vänta...- Posted using BlogPress from my iPhone
Hej fina läsare! Jag ser att ni blir fler och fler som följer mig på bloggen, välkomna! Verkligen jättekul! :) Om ni har något särskilt som ni undrar över tveka inte att slänga iväg ett mail eller lämna en kommentar, så svarar jag så fort jag har möjlighet. Idag så känns det dock inte som att jag har mycket att komma med. Halsen började nämligen kännas lite kaiko idag efter morgonens föreläsning. Jag avbokade puls-spinning-passet som jag anmält mig till på sats snabbt som attan.  Skittrist jag som verkligen var sugen på att trampa skiten med skyhög puls idag :) jag gillar verkligen pulsbaserade spinningpass. Jag hoppas detta vänder på en gång. Jag har faktiskt inte alls tid att bli sjuk igen! Fast när har man tid för det egentligen? - Posted using BlogPress from my iPhone
Daniel ska springa sin fjärde mil, typ någonsin, på Hässelbyloppet om en vecka.
Han sprang kistaloppet och fick mersmak. Lopp är helt enkelt kul!:)
 |
| Daniel tycker inte riktigt att vi har tid att ta foton, han fryser och vill komma iväg ;) |
Så vad passade egentligen bättre än att reka den fina banan sisådär en vecka kvar till start?
Det var ett riktigt härligt pass och jag slogs återigen av vad lättlöpt banan är, ett perfekt lopp för "pers-sugna" !
Jag var dock lite "adrenalinhög" redan innan vi startade för jag körde nämligen bil dit (!!!), enda ut till Hässelby. Jag har alltså inte körkort utan jag övningskörde dit. Detta var den längsta sträckan som jag någonsin har kört och genom rondeller och allt möjligt. Herregud så svettigt!
 |
| Haha, ni ser själva, jag ser lite tagen ut efter bilkörningen ;) |
|
|
|
|
|
Dryga 55 km löpning bjöd veckan på och tre timmars yoga. :)
Vad gött det känns att vara tillbaka på banan! då menar jag så klart intervallbanan! Yey. Det var flera veckor sedan jag sprang med gruppen eftersom varje helg varit uppbokad av lopp och sedan vila efter maraton.  Började alltså dagen med en 8 km uppvärmning tillsammans med klubbisarna för att sedan toppa med intervaller, mitt favoritpass!:) 800*6. Tufft men ack så härligt! Det känns väldigt bra i kroppen nu och det grämer mig att det inte blir något Hässelbyloppet nästa vecka. Lärdom: bättre att anmäla sig en gång för mycket och avstå än att inte anmäla sig för att vänta o se hur formen är... - Posted using BlogPress from my iPhone
Tidigare i mitt liv var jag en partytjej all in. Förrutom under tonåren (då man orkade allt) så hängde jag även ute varje helg mellan 22-23 års ålder. Då sprang jag då och då men fick aldrig in någon riktig kontinutet, vilket är rätt förståligt. Jag rökte även en hel del och min kondis var usel.
Nu denna fredag så har jag istället nyfärgade ögonobryn och ska iväg på 90-minuters bikramyogapass med en vän. Det är andra tider det ;)
 |
| Nyfärgade bryn ;) |
Jag gillar såklart att gå ut nu med. Träffas innan med en tjejkompis, göra ordning oss tillsammans, välja kläder (men ändå byta och låna av varann 180 gånger innan man väl bestämt sig). Dansa natten lång. Det är riktigt kul...men inte om man gör det alltid- Jag har inget behov längre av att festa varje, varje,varje eviga helg, slita ner mig och bara bli allmänt trött och seg. Troligtvis skulle det heller aldrig gå att förena med min passion till löpningen och alla inbokade löpartävlingar ;) Festar man då och då så får man både äta och behålla kakan, det gillar jag! :)
Nu ser jag framemot att spendera min fredagskväll med min vän och andra yogisar;)... och i morgon bitti så ska det bli underbart att spendera lördagsmorgonen genom att intervalla på bana med andra joggisar ;) Min helg so far! :)
- Posted using BlogPress from my iPhone
Goddagens!
Efter att ha varit på ett seminarie tidigt i otan så har jag nu fått tid över till att utföra några ärenden ;). Jag har bland annat precis varit inne på hälsokosten och köpt dessa, för mig, välanvända produkter.
Jag äter kokosfett dagligen då det passar utmärkt till mina coltingpannkor som jag äter till frukost varje dag. En fördel är att fettet är väldigt värmetåligt. Det oxiderar inte så lätt pga. att omkring 90 procent av fettet är mättat. Ju mer omättat ett fett är desto mer påverkas fettet vid tillagning och tappar därmed sina nyttiga egenskaper. Linfröolja tar jag en matsked varje dag. Inte enbart pga att jag tycks få finare hud av oljan utan också för att det är en bra källa till omega-3 och omega-6. Använder ni några särskilda hälsoprodukter och varför använder ni just de?
Hela dagen har jag tänkt att ta en löprunda men det har hela tiden blivit uppskjutet på grund av en det ena och en det andra.
Efter en fika på cafe cino med min vän Anna så infann sig plötsligt suget. Kanske var det den otroligt söta chailatten som kickade igång mig?;)
Det blev en mörk och mysig milsrunda runt sjöarna som avslutades med oväntat sällskap utav trevliga Peter:) Efter löprundan var det bara att duscha och svira om eftersom det även var dags för hundarna att få sin motion, som blev en mysig 3km-runda:)
Nu är det chill, ska upp i ottan i morrn!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Sedan Aprilmånad har jag fört träningsdagbok. Jag har från och med då skrivit upp ALL min träning.
Jag kan inte riktigt förstå att jag INTE gjorde det tidigare. Det är ju jättekul och intressant att se på sin träning från denna synvinkel. Som en massa, en klumpsumma, där alla små bitar/pass är en viktig del för helheten. Jag gillar det!
 |
| Klicka för större |
Längst till höger ser man den totala träningstiden och som ni ser så fick jag in riktigt bra träning i främst Juli och Augusti.
Det som förvånar mig mest är att jag fick till Juli så bra. Det var en tuff månad efterssom jag bara jobbade natt. Egentligen kanske det inte är så förvånade, jag hämtade energi från löpningen och fann struktur i vardagen. Många säger att nattkneg gör en seg och slö och visst det håller jag verkligen med om, men löpningen fick mig ofta att piggna till efter en dag med knacklig sömn.
Augustimånad däremot förvånar mig inte alls. Då var jag ju till stor del i mitt löparparadis i Spanien och sprang ibland två gånger om dagen, det var svårt att motstå.
Oktober kommer nog inte att bli så fantastisk mängdmässigt efterssom träningen blivit så reducerad i och med Berlin marathon.
Men sedan mina vänner så ska jag köra på igen och få till en riktigt bra vinterträning. Post-marathon har försvunnit och jag ser framemot att komma upp i träningsmängd igen för att komma tillbaka starkare än någonsin på 2012 års lopp. Jag ser framemot långa pass framöver tillsammans med vänner och tuffa intervaller på bana.
Träningen vi har framför oss nu i vinter är viktig och den påverkar utan tvekan din träning i vår/sommar. Det är lättare att formtoppa sedan om man har en form att toppa, om man säger så ;)
...och femte träningspasset. Det känns så gött att vara på G igen.
Jag sprang nu i kväll och fasade över hur mörkt det blivit. Egentligen så tyckte jag att det var ganska mysigt att springa där i mörkret runt den upplysta sjön, men det var för att det var andra löpare ute. Jag fasar för att jag vet att det snart kommer att vara rätt folktomt där nere och det gillar jag inte riktigt...
Luften är förövrigt jättehärlig när man springer under denna tid på året, svalt och skönt. Fast glöm inte att dricka ordentligt trots att sommaren är över....det är lätt att glömma, jag påminner mig själv hela dagarna genom att ha med mig en vattenflaska vart jag än ska...
... eller lång... och sånna här schyssta ränder ska jag fixa då med...;)  ... Eftersom resan till SRI LANKA är bokad!:)- Posted using BlogPress from my iPhone
Precis som många ofta pratar om så känner jag att jag faktiskt har drabbats lite av "post marathon". Vad händer nu? Vad är nästa mål? När kommer jag att springa nästa lopp? Vart är jag NU på väg?
Samtidigt så njuter jag givetvis av de fina upplevelser som jag hade under min Berlinvistelse. Speciellt från själva marathonloppet, som kändes fantastiskt kul... men jag skulle ljuga om jag inte skulle medge att det samtidigt känns lite tomt. Jag känner mig lite löjlig och upprepar för mig själv gång på gång: "Deppa inte för att det är slut, le för att det hände!"
Förut slarvade jag en hel del med mellanmålen. Det resulterade ofta i blodaockerfall och panikhunger. Numera försöker jag vara noggrannare med detta, i synnerhet de dagarna då jag är väldigt fysiskt aktiv.
Mellanmålen varierar men ett bra mellanmål tycker jag är turkisk eller grekisk yogurt. Det finns numera i 2dl-förpackningar vilket gör det hela otroligt smidigt. Till det så köper jag naturella,osaltade nötter och torkad frukt på lösvikt som jag sedan strör på och blandar ihop. Jättegott och mättande!
Vad är ditt bästa mellanmål?
- Posted using BlogPress from my iPhone
Som sagt, morgonens träning, morgonens yoga, blev ju inte precis som jag tänkt mig men dagen slutade däremot desto bättre! :)
När Daniel sa att han skulle köra femman i Ursvik nu i kväll så kunde jag inte längre motstå suget, löparsuget alltså. Jag har vilat en vecka efter Berlin Marathon och jag tror att det räcker bra så. Så jag följde med! Jag varnade Daniel innan för sega ben och för att det säkert skulle gå riktigt långsamt, men icke! :)
När vi väl började springa kände jag att jag nog återhämtat mig rätt så bra ändå.:) Jag kände mig till och med riktigt sugen på dra upp tempot. Tänk vad en veckas vila kan göra!
I 5:44/km tog vi oss runt och jag kände mig helt lycklig. Det var så skönt! Temperaturen ute var sval och behaglig och så känns det bra att ha avklarat första rundan efter maran!
 |
| Foto: Ren och skär löparglädje under Berlin Marathon! |
Pass nummer 2 är också redan inbokat för nyss plingade mobilen till av ett meddelande:
-"Lust att köra en långsam 10:a i morgon innan skolan?"...
- "Gärna, ses vi halv 9?"
Det kommer garanterat att bli en riktigt härlig start på veckan! Nu ska jag boka vinterresa!
Jag kände mig otroligt nöjd med tillvaron när jag, en söndagsmorgon som denna, tog mig mot yogastudion. Solen sken, precis som igår. Jag noterade att vackra löv hade fallit mot marken och trots att höstens intrång brukar ge mig lätt ångest (rätt löjligt, jag vet), så tyckte jag att det kändes rätt okej ändå, att se att hösten faktiskt är här. Mysigt på något vis.... och att vara på väg till yogan, ack så underbart!
Jag såg framemot att svettas ordentligt, mjukas upp i värmen och sträcka ut alla mina duktiga muskler, som förra veckan gjorde så att jag sprang en mara på 3:22! Detta skulle göra de gott!
Nästan på en gång när klassen drog igång kom dock, yrseln, illamåendet och det slog lock för öronen. Det har aldrig tidigare hänt under bikramyogan och jag blev lite rädd. Det kändes som om jag tappade kontrollen och jag kände mig svag och ynklig.
Jag la mig ner gång på gång i savasanna, även, passande nog, så kallat död. mans-ställning. Jag försökte slå av alla måsten och bara låta hjärnan och kroppen vara. Jag gjorde några tappra försök att komma tillbaka men illamåendet ville inte ge med sig. Den liggande serien gick dock lite bättre. När de 90-minutrarna nådde sitt slut så kände jag mig otroligt lättad, befriad men samtidigt besviken.
Troligtvis beror det på en kombination av "efter-mara-trött", vätskebrist, frukost för nära inpå och "efter-förkylnings-symptom"
 |
| Vatten, vatten, vatten. |
Jag sörplar nu vatten här hemma, med resorb.
Samtidigt vill jag bara tillbaka till studion så snart som möjligt och radera denna upplevelse.... Jag måste nog dit i morgon faktiskt!! Jag känner mig inte ju inte alls yogad, snarare snuvad på konfekten!
Sitter nu i bilen, på väg hem från Kista, där jag stötte ihop med en löparrygga som var på rea på stadium.
Nu ska jag väl kunna transportlöpa ordentligt i höst!:) Vill prova den på en gång! :)
- Posted using BlogPress from my iPhone
Vilken dag mina vänner, vilket väder!
Löparvilan hindrar mig dock från att ta en tur, jag har ju bestämt mig för att vila en hel vecka.
Jag tror att det gör mig gott. Det ger mig även tid till eftertanke och reflektion. Jag funderar på nya mål och på lopp som ska springas. Det är en viktig del, tycker jag, efter en period med flera tävlingar för att sedan kunna tagga om och blicka framåt. Samtidigt så njuter jag av att ha klarat av att springa maran på 3:22.
Det var förra hösten som jag någonstans bestämde mig för att sikta och satsa mot 3:20 2011. Vägen har varit allt annat en spikrak och när benhinnorna bråkade i våras som vanligt så tvivlade jag och tänkte att det nog inte skulle gå.
I sommar så har jag inte haft dessa problem och jag har därmed kunnat träna på precis som jag vill. Jag fick då återigen upp hoppet om att göra i allafall en bättre tid i Berlin än på Stockholm marathon.
3:30 tänkte jag borde funka... så att jag sprang på 3:22...ja, det gjorde mig faktiskt hur glad som helst!
 Löparvilan idag hindrar mig dock inte från att njuta av vädret, en långpromenad med hundarna slår mycket det med! Sen så ska jag övningsköra...det var evigheter sen!
| |
