Idag snuddade jag ett intressant ämne med en klubbkompis emellan intervallerna ;-)
Det började med att vi pratade om upplägg inför tävlingar.
Då han plötsligt sa;
"Det känns som om du har ett väldigt starkt psyke under träning och tävling Lina".
Jag kände mig lite träffad eftersom att jag alltid prioriterat och fokuserat mycket på just detta. Det kändes lite roligt att han lagt märke till det.
"Ja, jag lägger ner en hel del tid på det faktiskt" svarade jag.
För att bli snabbare och uthålligare tränar många löpare intervaller och långpass. Jättebra! Jag tänker dock att oddsen för att kunna prestera till max ökar om man även lägger ner tid och energi på mental träning. Ens tankar påverkar en mycket mer än vad vissa kanske tror!
Om man lär sig att förstå sina tankar och hur vårt psyke fungerar så kan man bryta dåliga mönster samt vända en eventuell motgång till framgång osv. Jag brinner för detta och är numera väldigt påläst inom området. Det är ju så sjukt intressant allt sånt här! Det är därför som jag har utbildat mig till socionom!
Ett av mina favoritord är ordet strategi.. "att ha strategier"! Jag tycker att det är ett starkt ord och jag kopplar samman det med ord som styrka, målmedvetenhet, kontroll, fokus och utveckling.
Jag definierar ordet som ”ett sätt att uppnå sina mål”.
När jag tänker och analyserar kring en strategi strävar jag efter att identifiera "hot" och möjligheter samt vilka styrkor och svagheter som finns. Just utifrån detta kan man börja jobba med sig själv eller med andra.
 |
| Tjejmilen 2012, tid 40:43. Upplägg? Fysisk OCH psykisk träning! |
Jag berättade för min klubbvän att jag aldrig skulle "flippa ur rejält" efter ett "dåligt lopp" till exempel.
Jag skulle aldrig säga till mig själv
"faan vad dålig jag är" och jag känner alltid en viss oro när jag hör andra klanka ner på sig själva på det sättet. Jag skulle faktiskt inte tillåta mig att ha den attityden till mig själv.
Visst ska man tillåta sig att vara besviken, det är absolut inte det jag menar...
Men det gäller att inte låta besvikelsen få ta över för mycket. Det är viktigt att kunna acceptera och ta sig samman. Att, när den första besvikelsen lagt sig, sätta sig i lugn och ro och gå igenom allt. Utvärdera vad det är som eventuellt kan tänkas störa på träningen eller tävlingen. Det är viktigt att dra lärdom av det som man nyss varit med om och att se det som en värdefull erfarenhet och information.
Ställa frågor till sig själv som
"Vilka möjliga förklaringar kan jag finna?"
"Skulle jag ha kunnat göra något annorlunda med facit i hand?"
" Vad gjorde jag bra?"
"Hur hanterade jag situationen" Osv. Osv.
För att utvecklas framåt så bör fokus alltid vara
att skaffa sig en strategi för att tackla och hantera det som störde och förstärka eller bibehålla det som fungerat bra och som har varit lyckat!
Man tränar och tävlar i alla fall inte för att klanka ner på sig själv efteråt. Det blir ju inte roligare för det! Vad har man för känslor då, nästa gång som man ställer dig på startlinjen?
Summa kardemumma;
Dina tankar, känslor och attityd påverkar dina resultat mer än man kanske tror.
Det är jätteviktigt att "gå in i saker" med rätt inställning! Jag är säker på att negativa tankar kan vara skillnaden mellan att lyckas och att misslyckas....