Veckan som varit...

Veckan som varit har varit minst sagt hektisk, mycket plugg!

För att pigga upp mig själv så har shoppat lite :) En löparjacka och ett par nya skor. Jag är så(!!!) nöjd med båda. Skorna är jättesköna att springa i!

Mysig lärorik lördagskväll

Jag har haft myspluggkväll med mina härliga klasskompisar ikväll, ca. 200 egengjorda juridikfrågor, känns riktigt bra! Nu så huvudet fullt och det är dags att krypa till kojs...

Vilodag

Idag så har det varit totalvila på träningsfrontenag för mig. Jag har träningsvärk från igår, det känns bra! :) I morgon så är det äntligen löning och jag är som vanligt sugen på att köpa något löparplagg. Jag vill liksom belöna mig lite nu när jag är inne i en så tuff tentaperiod, nya vantar och mössa vore något! Jag skulle vilja ha ett par tumvantar sen när det blir många minus grader. Dessa från Saucony ser schyssta ut, men även dyraste laget, 500 spänn för ett par vantar... nja knappast försvarbart med en studentekonomi ;)... jag hittar nog några andra, nån måtta får det va :)

20 km senare..

Fyfasiken vilket segt långpass imorse!! Men jag gjorde det, det är huvudsaken, tillsammans med Minna. Jag kände redan från steg ett, som jag tog kvart över 7, att idag så skulle det bli tufft! Vissa dagar är det bara så men man måste ta sig igenom de dagarna också. Då uppskattar man de bra passen ännu mer när det är dags för de! Minna hade också en tuff dag och i början av passet så bestämde vi oss för att "bara" köra 17-18 men när det närmade sig så tänkte vi "äsh vi kör på". Nu så måste jag förbereda lite hemma inför en pluggdag, 3 stycken från klassen kommer över så att vi kan slå våra kloka huvuden ihop! ;) Ha en bra dag alla fina människor! :)

Dubbelpass på Sats

Nöjd och glad efter ett yoga pass och därefter core-pass på sats toppat med lite skön bastning. Det var länge sedan som jag bastade, det är grymt skönt, det borde jag göra oftare! Nu så är det raka vägen till sängen som gäller ska upp tidigt och springa låååångpass :)

Goddagens!

Snacka om att bli uppiggad i pluggandet! Jag har precis hämtat ut en jättefin Höstpresent på posten från Starpr! En jättefin påse med smått o gott samt några produktcheckar från quorn, perfekt för mig som inte äter kött! Dags att leta recept! Ikväll så blir det yoga känner att det är dags att sträcka ut kroppen!

Trött i huvudet...nu svirar jag om till löparoutfit!

Efter ett par timmars plugg så är jag nu trött i skallen. Jag ska snart ut på en runda i mörkret tillsammans med Daniel, så skönt. Sen så tar jag kväll och laddar batterierna inför en tuff vecka. Jag har märkt en sak, under intensiva veckor så brukar jag få till träningen jättebra och så även min kost. Vad jag har förstått av många andra så fungerar de precis tvärtom, dvs de äter sämre och prioriterar bort träningen och unnar sig en massa smått och gott. Jag känner däremot under dessa perioder ett starkt sug att få röra på mig och med fel kost så fungerar jag inte alls! Kosten är för mig jätteviktig för att jag ska orka hålla mig skärpt och koncentrerad i flera timmar och för att hålla blodsockret jämt. Som tur är så fungerar min pluggpolare Minna precis likadant! Kommande veckan kommer att bli intensiv men ändå kul... Jag ser framemot att få belöna mig med tomtetåget den 4:e December!

Min utsikt...

Detta är min utsikt idag... det börjar bli tentadags igen... Vilken tur att jag har ett löparpass ikväll att se framemot... För att överleva dagen (dramatisk igen) ;) så blir det flera koppar kaffe, promenad-pauser med finaste hundarna och ett trevligt pluggsällskap!

Jag blev utslängd...

...från mitt hem igår. Eller jaa... det låter väl lite väl dramatiskt ;) Det är så att min ytterdörr skulle bytas ut till en säkerhetsdörr. Fast det var först nästa vecka, trodde jag. Så jag hade bjudit över min klasskompis Minna för lite pluggande. Vid 10-tiden så plingade det på dörren och det tog inte många sekundrar förrän min hall var totalt inplastad och vi fick hasta oss ut med varsin jycke och det som vi fick med oss i pluggväg. Om 2-3 timmar kunde vi komma tillbaka så vi drog oss hem till Minna. Efter 3 timmar så begav vi oss tillbaka hem till mig men fick då ett nytt bud om ytterligare typ 3 timmar. När det hade gått ytterligare 3 timmar så pratade vi om att ;" Hoppas de är klara nu" Varpå jag fick lite smått panik. Tänk om de dragit!! "Hur skulle jag komma in i min nya dörr, jag hade ju inga nycklar?" De lägger de säkert i postfacket" sa Minna. Hehe... vad bra att de nycklarna var inne i lägenheten då. Jag hade "inte världens- hetaste- mjukiskläder" på mig och inga pengar eller kort så vi skojade om att jag skulle vara tvungen att glida runt i de hela helgen till låssmeden skulle komma på Måndag och bryta upp min nya säkerhetsdörr. Näe... så orolig blev jag faktiskt inte;) skulle de ligga i postfacket så skulle jag säkert kunna fiska upp de med typ en galge. Nu var de som tur var kvar, men fortfarande långt i från klara, men jag fick med mig ett par nycklar och fick återigen gå tillbaka till Minna och gick nu inte tillbaka förrän en lång tid senare. En intressant dag och en jättefin ny dörr som stänger ute allt ljud, så skönt!:) I morse så hoppade jag över Hässelbyträningen och sprang 1 mil på egen hand. Efter en intensiv vecka så var det precis vad jag behövde för att samla tankarna!

Förvånade över mina resultat

Jag har en liten fundering som jag vill dela med mig av till er.
Jag har sedan jag sprang Stockholm marathon i år på 3:40 fått en hel del förvånade reaktioner över tiden. Jag är själv nöjd, men ibland så undrar jag lite när folk blir sååå förvånade över att jag sprungit på denna tid.
Hur ska det tolkas egentligen?
Ska jag bli glad, jag menar folk tycker väl uppenbarligen att det är en bra tid eftersom de blir så förvånade? Men ibland så frågar jag mig själv efter att ha fått denna reaktion varför jag inte skulle kunna springa på 3:40? Vissa har lagt till "du som är så liten(dvs kort)" men skulle jag inte kunna springa för det??!!
Eller är det så att folk påverkas av mig, hur jag pratat om loppet innan och om vad mina förhoppningar är? Fast vissa av de som blivit väldigt förvånade känner o andra sidan till väldigt lite om min löpning? Vad tror ni, får ni samma reaktioner av er omgivning?

Snabbmatslunch

Idag jobbar jag och jag är inte så jätteambitiös med det där med matlådor. Samtidigt så tycker jag att det känns onödigt att äta lunch ute och att ta en sallad ute blir jag sällan mätt av, de innehåller ofta enligt min smak för lite mättande protein. Jag tycker att det är stressigt också att stå i kö på någon restaurang. Har man med sig mat så hinner man både käka och ta en promenad eller varför inte blogga, som nu ;) Så vad blev det då?
Jättemycket keso, 2 stora tomater och en konserv med markrill och tomatsås. Ett super snabbmatsalternativ. Jag fick frågan i köket "om jag verkligen blir mätt på detta?" Om jag blir! Är helt perfekt mätt men lite kaffesugen... dags att pallra mig bort till köket igen och hämta en kopp!

Ett långpass...

I dag så har jag jobbat hela dagen. Jag slutade halv fem och skyndade mig snabbt hem för att vara ombytt och redo för långpass tillsammans med Minna vid fem-tiden. Vi hade ingen direkt plan på hur vi skulle springa, bara att det skulle bli 22 km eftersom Minna sprungit 21 km som längst tidigare. Vi utgick från oss, dvs Sundbyberg och sprang i Bromsten, Spånga, Rinkeby, Tensta, Akalla, Husby, Kista, Rissne och Hallonbergen . Rundan var inte helt enkel utan innehöll en hel del "felspringningar". De bygger ju överallt! Vi hamnade på någon stor byggarbetsplats, brevid Kymmingelänken. Vi ville komma över till Ursvik på andra sidan, det gick inget bra.
Utan den vägen vi trodde skulle leda oss dit innebar istället ofrivillig klättring på stenbumlingar för att sedan helt otippat hamna i ett jättehögt gräs med typ sumpmark under. Mysigt! ;) Det kändes som värsta tjurruset (ni vet loppet) och inte alls särskilt glamoröst. Men "What doesn t kill you will make you stronger" är det inte så? ;)

Måndag

På senaste tiden så har jag fått frågan "Hur motiverar du dig en årstid som denna, när det är kallt, slaskigt och mörkt?"
Jag håller med, det är inte denna årstid som löpningen är som bäst. ...Vissa dagar när vädret är heeelt förjävligt så är det svårare att ta sig ut, men jag gör det ändå.
För att det är värt det. Det är värt känslan att få känna sig i form när de fina dagarna kommer. Skulle jag stanna inne dessa tråkiga dagar så skulle jag "tappa"löpningen och det vill jag inte. Det ska vara jag som styr, inte omständigheter som jag ej kan påverka som exempelvis vädret.

Så jag gör det bästa av situationen som tex: springer med trevligt sällskap, laddar min ipod med bra musik, har bra kläder som passar vädret och kikar in på hemsidor för vårens lopp och andras bloggar för att peppa mig själv.
Och vet ni... dessa dagar så är känslan värst innan, det är sällan/aldrig som jag ångrar mig när jag väl kommer ut utan jag finner en tillfredställelse i att springa dessa dagar också...även om löpningen skiner lite extra på våren och sommaren! :)

Fullt upp igår...

I går så hade jag fullt upp hela dagen. Bland annat så var jag på handledarutbildning för att ta körkort, det är nämligen dags nu. Jag vill verkligen och det är den känslan som jag tidigare saknat. Nu jäklar så ska det bli åka av! Hyrbilen i Italien i sommras, tänk att få sitta bakom ratten i en sån, nästa sommar kanske!? :)

Jag fick en fråga från en läsare om vad jag har i mina smoothies. Just nu så har jag 2 ägg, naturell yogurt, frysta bär och en banan! Yammi! Jag lovar, man känner inte smaken av de råa äggen ;) De flesta rynkar nämligen på näsan när jag nämner äggen ;) Detta äter jag numera i stort sett varje dag som frukost. Ska jag springa intervaller eller liknande så häller jag i lite havre också för extra energi :)

Shape shape shape!

Igår kväll så sprang jag 4km på bandet. Det går verkligen inte att jämföra med utomhus. Ute är MYCKET härligare. Fast igår så "tog slasket emot". Snö är en sak, det kan vara riktigt härligt, men blöta fötter och slask...ush.. Efter ynka 4 km på bandet så väntade shape med brorsan och även Mirre som dök upp. Efteråt så var vi härligt genomkörda men hade ändå lite energi kvar till en spännis-bild ;)

yea! ;)

Idag så tror jag att jag trotsar slasket och ger mig ut ändå, löpbandet lockar mig inte alls idag igen...trotsar ni slasket idag?

I dag=Löpband

I dag är en sådan där dag då det inte spelar någon roll hur mycket jag älskar att springa... jag vägrar att ge mig ut! Det tar emot i hela kroppen. Det är ju jätteäckligt väder! Storm, grått och mörkt, jätte slaskigt på marken och det snöar. Jag "springer året runt" och jag brukar inte vara särskilt kinkig men en dag som denna så känner jag mig oerhört tacksam över mitt gymkort. Det var månader sedan sist, men idag så ska jag hälsa på löpbandet!

Mina viktiga (!!) saker är överallt

Mina viktiga saker är utspridda lite här och var. Min Garmin ligger i ett radhus i Järfälla och jag glömde min camelpak med kamera i Suss bil som är i Jönköping! Bloggen får helt enkelt klara sig utan nya bilder, men min fina Garmin... den måste komma till rätt ägare redan ikväll! Att springa utan min Garmin-kompis finns liksom inte längre, den tiden är förbi, allt känns färglöst utan, det är vi två föralltid;)

Testresultat

Igår så var vi hos Suss på Hudoteket och gjorde några tester. Det första testet var en så kallad impedansmätning. Mätningen går till så att man ställer sig barfota på en våg och samtidigt håller i ett handtag på vardera sida. Man knappar in längd, vikt, ålder och kön innan man utför mätningen. Elektrisk ström leds genom kroppen och efter bara några sekunder så får man veta andelen fett i procent av kroppsvikten och antal kg fett.


Min fettprocent i kroppen låg på 23.4% Vilket enligt Suss var bra. (Tjejer har/ska ha högre fettprocent än män). Min fettfria massa vägde 43.7 kg.

Därefter så väntade en check av vår konditionsstatus, ett så kallat åstrandstest. Det utförs på en ergometercykel. Under 6 minuter utfördes ett konstant arbete på cykeln med en viss belastning. Målet är att under denna tid nå en stadig pulsnivå och att tillgången och efterfrågan av syre är lika stort. Man kan säga att om en person får en låg puls på en hög belastning så har den en bra kapacitet, dvs bra kondition. När testet är klart så får man en siffra på hur många liter syre hjärtat kan pumpa per minut. Min siffra blev 3.6 liter. Sedan så räknar man ut relationen till den egna kroppsvikten vilket blev 63 ml/kg och minut. Enligt tabellen så var det "elitvärden" så det låter ju bra! ;) Även här skiljer sig mäns och kvinnors resultat åt. Testen var var inte över här, direkt efter så väntade armhävningar, jag gjorde jag 28 st vanliga armhävningar under uppsikt av Alex! Inte slapp man undan här inte ;) En riktig testdag med andra ord, så himla roligt! Laktattest nästa?

Suss och Jag på språng under Vintermaran i Lördags!

Söndag med Runners5!

I morse så mötte jag upp Thomas, Miranda och Alex i Sundbyberg. En dagsutflykt ca. 30 mil bort väntade, nämligen till härliga Suss i Jönköping! Bilfärden dit gick ganska fort och vi stannade såklart till och fyllde på koffeinnivåerna längs vägen! När vi kom fram så blev det ytterliggare en fika medan vi väntade in Suss och hennes urgulliga småtjejer.
Därefter så gjorde vi ett studiebesök på Suss jobb, Hudoteket.
Där så fick vi alla möjlighet att testa både kondition och kroppsammansättning, väldigt intressant måste jag säga! När hela högen testats av så åt vi en sen lunch bestående av goda sallader. Här så blev det även tomtetågsplanering, det är ju inte så många veckor kvar nu! :)

Runners5, från höger: Alex, Thomas, Jag, Suss och Miranda

Nu så är det bums i säng, upp tidigt i morrn. Mina testvärden kommer att läggas upp vid senare tillfälle, nu sova sova sova! :)

Mycket trevlig Lördag

Det var en god uppslutning löpare som kl. 10 i morse samlades på Östermalms IP för ett riktigt långpass, marathonabanan. Jag mådde inte alls bra i morse och fick knappt i mig någon frukost, den uppladdningen kändes "sådär". Det kändes lite bättre efter att ha sprungit en bit, men inte helt hundra.
Jag knapade ihop totalt 31 km, sedan så kände jag att jag var tvungen att nöja mig. Mår man inte bra så måste man lyssna på det trots att det såklart hade varit riktigt kul att ha genomfört en mara idag. Jag hoppade av i kungsan och tog med möra benen tuben hem :)
Flera stycken tuffa löpare fortsatte mot den krävande marathon-distansen! Grymt! Nu har jag precis tagit en powernap, så skönt och nu "tar jag lördagkväll"! :) Tack alla underbara löpare som sprang idag, det var fantastiskt trevlgt!

Jag laddar så gott jag kan här hemma..

...men mår inge vidare idag :( Självklart kommer jag att ta mig in och springa ändå...men 4.2 mil? Det är frågan... Men de andra i Runners five-gänget kommer säkerligen att springa hela sträckan så var inte oroliga gott folk :)

Våga springa Marathon

Knappt 5000 platser finns kvar till Stockholm Marathon 2011!!!
Detta är en slags uppmaning till er oanmälda som drömmer och fantiserar om att kuta Sthlm marathon; låt det bli till verklighet, dvs anmäl er bums!
Vad väntar ni på? :) Det är lång tid kvar och även om du inte är i form så har du fortfarande lång tid på dig att bli det! Så våga anmäla dig. När jag sprang min första mara så hade jag inte tränat sedan i februari. Det är inget som jag förespråkar, det är roligare att vara väl förberedd, men det jag vill komma till är att dom flesta faktiskt kan om dom vill! Så skynda skynda skynda o anmäl ! ;) Jag lovar, det är skitkul!

Sprungit med mamsen

Ikväll så har jag sprungit 10.5 km tillsammans med världens bästa, finaste mamma. Vi sprang till Ursvik och det var mysigt att springa där i mörkret och prata om ditten och datten. Nu så ska vi laga middag tillsammans Joel, min storebror! Mysigt! :)

Rädsla

Jag satt precis och läste på ett löparforum där huvudfrågan löd: "Löpartjejer-har ni överfallsalarm?" Meningarna var delade, vissa ansåg att "krogen är farligare än skogen", andra springer bara när det är ljust ute, vissa hade typ pepparspray, andra ansåg att tjejer var lite paranoida osv osv.

Jag tycker absolut att det känns läskigt ibland och vill gärna ha sällskap om jag springer på vissa ställen på kvällen. Samtidigt som jag blir förbannad över att ha denna rädsla och en så att säga begränsad möjlighet att röra mig fritt. Kommentarer som att det är farligare på krogen, tunnelbanan osv. hjälper inte mig. Jag menar, det ena behöver ju inte utesluta det andra.

Samtidigt så tycker jag att det är fruktansvärt att så många ska behöva känna rädsla för ett fåtal existerande idioter! Så jag vill inte låta detta begränsa mig för mycket. För om alla stannar inne så blir det ju ännu mer folktomt ute.

Jag har en bra ide´ för att "lösa" detta. Ni vet det finns ju typ "farsor och morsor på stan", Vore inte typ "löpare i spåren" något? Jag skulle ta jobbet direkt, ja om man nu var ett gäng! :) Frågan är om kommunen skulle finna detta intressant? Eller skulle svaret bli typ "men... det finns ju gym"?

Vad tycker ni om hela diskussionen?

Tråkigt väder

Vissa dagar så kan hösten vara fantastiskt härlig, men idag...blä säger jag bara, det bara regnar och blåser! Visserligen så är det mysigt att vara inne dagar som denna, men om man inte vill vara inne då? ;)

Vad hände...?

Veckorna innan Hässelbyloppet så hade jag kommit igång riktigt bra med styrkan, framförallt bålstabilitet-träningen. Jag märkte av, såg resultat och tyckte att denna träning började kännas riktigt rolig, det kändes lite som en nytändning i min träning... men någonting hände...? Efter Hässelbyloppet så hamnade jag i ett sorts "urladdnigs-tillstånd". Det hade varit några intensiva veckor med tentaplugg samtidigt som jag arbetade stenhårt för att nå personbästa på Hässelbyloppet. Jag åt bra mat och tränade mycket. Inte bara löpning utan även yoga, styrka och spinning. Den 10:e så sprang jag loppet och den 12:e så skrev jag statistik-tentan och efter det... poof! Kosten har blivit sisådär, styrkan har försummats helt och ja, jag körde mitt första fartpass, efter loppet, först i Lördags... Jag tittar inte tillbaka och på något sätt känner mig missnöjd. Jag tänker inte så, jag blickar framåt nu. När jag väl blickar bakåt så fokuserar jag på det som var bra och kommer fram till att jag trivdes med att träna styrka och äta bra mat, att jag faktiskt saknar det! Så SATS SHAPE ikväll, nu kör vi!

Dags att sätta upp mål inför 2011

Det är nu som jag tycker att det börjar bli dags att sätta upp mål inför nästa säsong.

Jag strävar efter att ha en så klar målsättning som möjligt. Kanske behöver man stanna upp och fundera, "vad vill jag egentligen?" Målet varierar ju mellan olika individer. Vissa vill bli snabbare, andra vill bli uthålligare. Vissa vill bli starkare andra vill gå ner i vikt. En del kanske har som mål att röra på sig 3-4 gånger i veckan osv. osv. Det skiljer sig. Så man får fundera på vad man faktiskt själv vill åstadkomma.

Nästa steg som man bör fundera på är om ens mål är realistiska. Kanske kan det vara en ide´att sätta upp delmål på vägen? Samt fråga sig själv om man är beredd att lägga ner den tid som krävs för att nå målet? Mina "äventyr-löpar-vänner" tyckte t.ex att det vore kul om jag, liksom de, satsade på triathlon nästa år. Självklart så vore det säkerligen en helt fantastisk upplevelse, men jag är just nu inte beredd att lägga ner varken tiden som krävs träningsmässigt eller en massa pengar på utrustningen som behövs. Så därför så är det ju inte realistist att anmäla sig. Jag älskar citat och detta passar här så väl in:

"Viljan att vinna betyder ingenting utan viljan att förbereda sig" Däremot löpningen och lite styrka det är jag beredd att lägga ner mycket tid på år 2011! :)

Jag försöker även att vara lite flexibel. Når jag inte mitt uppsatta mål direkt så bryter jag inte ihop för det. Det ska vara kul annars så är det ju ingen ide´. Saker kan inträffa som man inte rår för som t.ex skador. Då får man styra om i planeringen och kanske skjuta upp målet. Är man för hård mot sig själv så kan man bli så rädd att sätta upp mål pga. att man är rädd för att misslyckas. Man varför behöver man vara så rädd för det? Man måste helt enkelt vara "kompis med sig själv". Skitsamma om du berättat om din målsättning för din familj, arbetskompisar och vänner. Tänk på att det trots allt är du som styr, det är du som satt upp dina mål, det handlar inte om att bevisa något för andra. Även om det såklart är kul. Det jag menar är att det inte bör vara huvudsyftet med träningen. Här kommer ännu ett passande citat ;) "Den som endast söker applåder utifrån har lagt hela sin lycka i andras händer"

När du har din målsättning klar så var försiktig med att ändra eller utöka ditt träningsprogram för snabbt. Det finns inga genvägar, det tar helt enkelt tid för kroppen att vänja sig vid förändringar. Det är därför som det är så bra att du sätter upp målen redan nu. För är det lopp i vår som du ska springa så har du ju i nuläget god tid på dig att förbereda dig i en lagom takt. Du undviker t.ex att "få panik i Mars över att inte ha tränat på hela vintern och snart är det marathon!!". Sätter du upp ditt mål nu så är det lättare att behålla fokus och motivera dig själv till träningen under det mörka vinterhalvåret!

Så Lycka till, släng gärna in en kommentar om du redan nu har ditt mål klart för dig och vill dela med dig! :)

Goddagens

Idag så tänkte jag köra en träningsfri dag. (Min kompis son) Ben kommer hit senare och sover över, riktigt mysigt! Jag kommer nog att ta det rätt så lugnt i veckan med löpningen inför lördagens långpass på marathondistansen, 2 styrkepass har jag inplanerade i allafall:) Veckan därefter så kommer jag att köra vattenlöpning, yoga och mycket sömn så att jag ganska snart inpå kan få återgå till intervallträning och sånt! Det krävs lite planering ibland. Nu så är det plugg som gäller. Jag har precis kommit hem från en föreläsning om straffrätt och ska snart sitta med näsan i lagboken ett par timmar och lösa "låtsas-fall" ;)